Samordnad individuell plan: en fördel för barn och unga på SiS
SiS och SKR har skrivit en slutrapport om sitt gemensamma pilotprojekt som visar fördelarna med samordnad individuell plan (SIP) samt vilka utmaningar och behov som finns.
SiS och SKR har genomfört ett samverkansprojekt kring SIP för att öka samordningen mellan placerade barns och ungas olika huvudmän. Pilotprojektet har genomförts på tre SiS-hem.
I samordnad individuell plan kan SiS, socialtjänst och hälso- och sjukvård koordinera sina insatser för att skapa en god och långsiktig vård för varje barn och ungdom som är placerad på SiS.
Nu finns en slutrapport om pilotprojektet som beskriver fördelarna med SIP och behoven framåt.
– Målet med pilotprojektet har varit att underlätta för samverkansaktörerna att bättre kunna möta barnets och ungdomens behov. Projektet visar att ett arbetssätt som utgår ifrån SIP ökar ungdomens deltagande i sin vård, vilket ökar förutsägbarheten för den unge. Det ger också SiS bättre möjligheter att strukturerat bidra till den unges hela vårdkedja, berättar Sara Olander som är verksamhetsutvecklare på SiS Ungdomsvårdsavdelning och har skrivit slutrapporten tillsammans med SKR:s Jessica Ek.
Samverkan under och efter tiden på SiS
Under projekttiden har SiS ungdomshem beskrivit ett stort behov av kontinuerlig, välfungerande samverkan med de huvudmän som rör sig runt ett barn under placeringen på SiS; extern skola, socialtjänst och hälso- och sjukvård. Stora krav ställs på dessa aktörer att upptäcka och tillgodose den unges behov, både under och efter placeringen på SiS. Exempelvis är det socialtjänsten som ansvarar för att ge vårdnadshavare och föräldrar stöd i föräldrarollen; en viktig faktor i de ungas vård och behandling.
Tidig samordning viktig för långsiktigheten
Projektet har sett att barn och unga utrycker önskemål om förutsägbarhet, men att det saknas planering för insatser efter utskrivningen från SiS. Planeringen inför utskrivning påbörjas ofta i ett försent skede. För att säkerställa att den unge kan vara delaktig i sina långsiktiga mål inför tiden efter SiS krävs arbetssätt som bl.a. möjliggör ökad kvalitet i vården, att information kan delas på ett säkert sätt och att all personal vet vilka krav som ställs.
Paralleller kan dras med Kriminalvårdens arbete, där den första tiden i frihet är kritisk när det gäller återfall. Samtidigt möjliggör tiden på anstalten och SiS åtgärder som minskar risken för fortsatt brottslighet. Det är många som behöver samarbeta här och tidigt samordna sig inför individens utskrivning.
Vårdkedjan – andra aktörer ska ta vid efter SiS
– Ett återkommande mönster vi har sett är att samverkan med den placerande socialtjänsten inte har fungerat på ett ändamålsenligt sätt. Ungdomshemmen har länge påtalat behov av SIP men inte fått tillräckligt gehör, vilket går ut över den fortsatta vården efter utskrivningen från SiS, säger Sara Olander.
Behovet av att fler aktörer tar ansvar för vårdkedjan har även uppmärksammats i media. Exempelvis rapporterade Göteborgsposten den 17 april om socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvalls besök på SiS ungdomshem Fagared. Hon konstaterade då att problemet inte bara är att SiS inte har fått rätt förutsättningar, utan att vården efter SiS-placeringen också saknas och där en genomtänkt fortsättning behövs.
– En fungerande SIP kan hjälpa den unge att kunna återgå till ett fungerande liv efter SiS genom att vårdinsatserna fortsätter utan avbrott i samband med utskrivningen, bekräftar Sara Olander.
Ungdomshemmen ser behovet av SIP
Psykolog Jasmine Tuovinen på SiS Ungdomshem i Hässleholm beskrev i fjol projektet Integrerad vård där man jobbar med SIP: ”Barnen … har ofta behov av insatser från flera olika huvudmän samtidigt. Det är också viktigt att insatser som påbörjas på SiS får en fortsättning när barnet flyttar vidare …. För att få det att fungera behöver aktörerna utanför SiS kopplas på tidigt. När vi sedan bedömer att andra vårdformer är möjliga, gör SiS och BUP en gemensam rekommendation till Socialtjänsten om nästa steg i vårdkedjan. Allt för att barnet ska få rätt stöd och goda förutsättningar att utvecklas och må bra framöver.”
Slutsatser och nästa steg
Pilotprojektets rapport visar att bristande samverkan mellan ansvariga aktörer påverkar de ungas vårdkedja. Det behövs en kontinuitet inför, under och efter placeringen på SiS. Slutsatsen är att arbetssättet SIP behöver breddas och införlivas inom hela ungdomsvården och med externa aktörer. Nästa steg är därför att ta fram förslag för fortsatt utveckling av SIP på alla ungdomshem utifrån pilotprojektets resultat.
Fler barn och ungdomar behöver få SIP för att uppnå målet med trygg och säker vård.
Relaterade länkar
SIP inom SiS ungdomsvård | Uppdrag Psykisk Hälsa (uppdragpsykiskhalsa.se)