Till dig som vårdas på SiS LVM-hem

Vad är SiS?

SiS, är en förkortning av Statens institutionsstyrelse. Vi är en myndighet som finns till för barn, ungdomar och vuxna som behöver vård och behandling. Vårt uppdrag är att hjälpa dig att skapa bra förutsättningar för ett liv utan skadligt bruk och beroende.

Varför är du här?

Det kan finnas olika anledningar till att man placeras på ett LVM-hem, det alla har gemensamt är att ni vill ha eller behöver få hjälp att komma ifrån ert skadliga bruk eller beroende. Många har varit på sjukhuset innan. De flesta som vårdas på SiS har inte valt det själva utan vårdas med stöd av LVM som är en skyddslagstiftning för personer med skadligt bruk och beroende. Då har socialnämnden, soc, i kommunen där du bor ansökt om vård och domstolen (förvaltningsrätten) har beslutat att du behöver vård och behandling. Vården och behandlingen du får hos oss ska ge dig motivation att ta emot stöd och arbeta med din beroendeproblematik. Vården ska bygga på respekt för din självbestämmanderätt, integritet och så långt det är möjligt ska du få vara med och utforma vården och hur den ska genomföras.

Hur länge ska du vara på SiS?

LVM-vården får pågå i högst sex månader och ska så snart som möjligt ske i öppnare former utanför LVM-hemmet, det kallas för vård i annan form enligt 27 § LVM.

Vård i annan form enligt 27 § LVM

När vi på SiS bedömer att du är redo att få vård i öppnare former, ska soc ordna så att du kan få vård på till exempel ett öppet behandlingshem, ett familjehem eller delta i öppenvård på din hemort. SiS har huvudansvaret för dig även under vård enligt 27 § LVM. Det innebär att institutionschefen på SiS kan besluta att du ska flytta tillbaka till LVM-hemmet om du till exempel använder droger eller inte följer den överenskomna planeringen för din vård

Vilka arbetar på SiS?

Här på SiS arbetar till exempel behandlingspersonal, psykologer, sjuksköterskor och många andra. Vår uppgift är att ge dig hjälp och stöd. Vi kommer tillsammans med dig och din socialsekreterare skriva en plan för hur din vård och behandling ska se ut när du är hos oss.

Alla som arbetar på SiS har tystnadsplikt

Det betyder att vi inte får berätta saker om dig för vem som helst, till exempel var du befinner dig eller varför du är hos oss. Vår tystnadsplikt finns för att du ska känna dig trygg både under tiden du är hos oss, men även när du har lämnat SiS. Uppgifter som handlar om dig är skyddade av sekretess, det betyder att vi inte får lämna ut uppgifter om dig till vem som helst. Ibland måste vi bryta sekretessen till andra myndigheter, men vi är alltid försiktiga med uppgifter som handlar om dig och gör alltid en noggrann prövning.

Vi ska bemöta dig med respekt, omtanke och tydlighet

Du har inte valt att vara här och kanske tycker du inte att du behöver vara hos oss. Den låsta miljön kan också påverka hur du mår och reagerar i olika situationer. Eftersom vi kan fatta beslut som berör dig, låsa dörrar och sätta gränser uppstår ett maktförhållande mellan dig och oss. Vi som arbetar på SiS har tillsammans med barn, ungdomar och klienter tagit fram tre värdeord; Respekt, Omtanke och Tydlighet. Vi på SiS ska arbeta utifrån våra värdeord när vi bemöter dig.

Respekt

• vi ska respektera dig som människa
• vi ska bemöta dig med öppenhet och acceptera våra olikheter
• vi ska visa att vi värdesätter din kunskap och dina erfarenheter

Omtanke

• vi ska lyssna aktivt och visa att vi försöker förstå dig och ge dig stöd
• vi ska vara vänliga, hänsynsfulla och engagerade

Tydlighet

• vi ska ge dig den information som behövs för att vi ska kunna samarbeta
• vi ska prata med dig på ett vänligt sätt och se till att du förstår vad vi menar
• vi ska genomföra det vi säger att vi ska göra

Dina rättigheter

Varje människa har samma mänskliga rättigheter just för att vi är människor. Du har rätt att känna till dina rättigheter. Vi på SiS är skyldiga att följa lagar och konventioner och se till så att dina rättigheter uppfylls även när du är på SiS.

Vad är en konvention?

En konvention är en överenskommelse mellan olika länder. Det finns bland annat en konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Vissa konventioner har också blivit lag i Sverige. Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna och grundläggande friheterna (EKMR) är exempel på det.

Här berättar vi om några av de rättigheter du har och som är särskilt aktuella på SiS. Vi berättar också hur de rättigheterna kan begränsas om det är nödvändigt för att vi ska kunna ge dig så bra vård som möjligt. Du får också veta hur du överklagar våra beslut och vem du kan kontakta om du har frågor eller synpunkter.

Rättigheter som blir särskilt aktuella här på SiS

Du har rätt att vara trygg och ska vara skyddad från brottsliga handlingar. Du ska inte utsättas för hot, våld eller sexuella övergrepp av oss som arbetar på SiS eller andra klienter. För allas trygghet har vi bevakningskameror. Om det är något som inte känns bra eller om du upplever att du inte är trygg kan du kontakta någon i personalen, din socialsekreterare eller IVO.

När du kommer till oss kan vi skapa en trygghetsplan tillsammans med dig. I trygghetsplanen skriver vi ner hur du vill bli bemött i olika situationer som kan leda till att du blir upprörd. Du får berätta om hur vi kan hjälpa dig att inte bli våldsam mot dig själv eller andra och om det är något särskilt du vill att vi ska tänka på om vi måste ingripa fysiskt.

Vi gör också en säkerhetsbedömning, utifrån vad vi vet om dig och hur du har haft det tidigare. Det gör vi för alla som vårdas på LVM-hemmet för att skapa en trygg och säker miljö och för att bättre kunna planera din vård.

Du har rätt till ett professionellt bemötande. Ett professionellt bemötande innebär också att vi som arbetar på SiS ska hålla isär arbete och privatliv. Vi som arbetar här ska ge dig stöd och hjälp, men vi får inte ha en kompisrelation utanför SiS. Därför får inte vi ha kontakt på sociala medier, lämna ut våra privata telefonnummer eller andra kontaktuppgifter till dig. Det gäller även när du har flyttat ifrån SiS. Om du vill kontakta någon för dig viktig person när du har lämnat SiS, så kan du kontakta LVM-hemmet.

Du har rätt att ta emot besök av familj eller andra som hälsar på dig i ett särskilt rum som passar för besök.

Du har rätt till sysselsättning och ska så långt det går få möjlighet att till exempel fortsätta studera, praktisera eller liknande även under tiden du vårdas hos oss

Du har rätt att få tillgång till hälso-, sjukvård och tandvård. Det innebär bland annat att du ska få träffa läkare, sjuksköterska och psykolog om du behöver. Ibland kan träffarna ske på LVM-hemmet och ibland kan du få åka till dem. Du ska få medicin om du behöver och vi kan även ge dig råd om sömn, stress, kost och avslappning för att du ska må bra.

Du har rätt att vara den du är. Du har rätt till din identitet, etnicitet, kultur och språk. Du har rätt till det kön du upplever att du har och till din sexuella läggning. Du är också fri att skapa en egen identitet. Precis som du har rätt att vara den du är har andra rätt att vara den de är.

Du har rätt till ett eget rum där du kan få vara ifred och vila om du vill.

Du har rätt att träffa de andra klienterna som är på avdelningen. Du har rätt till privatliv. Därför får man inte fotografera andra inne på LVM-hemmet.

Du har rätt att få äta i lugn och ro och vi anpassar maten utifrån allergier, om du äter kött eller inte.

Du har rätt till respekt för din religion och övertygelse, att fira högtider, läsa religiös litteratur och träffa företrädare för din religion.

Du ska få delta i aktiviteter som erbjuds på LVM-hemmet och du har rätt att röra på dig och vara utomhus varje dag.

Du har rätt att vara delaktig och uttrycka din mening i frågor som rör dig. Du får vara med och diskutera och planera din behandling på möten med oss och soc. Var sjätte vecka kommer du att ha möjlighet att vara med på klientråd. Där kan du lämna förbättringsförslag och synpunkter på olika saker som gäller LVM-hemmet, aktiviteter och verksamheten. Du har också rätt att få återkoppling på de förslag eller synpunkter du har lämnat.

Du har rätt att få stöd. Om du har en funktionsnedsättning ska vi göra anpassningar så att du kan vara delaktig, självständig och delta i verksamheten. Vi kan till exempel anpassa när och hur vi har möten, hur vi kommunicerar med dig och se till att du får hjälpmedel om du behöver.

Du har rätt att läsa vad vi skriver om dig. Vi behöver skriva ner hur din dag har varit, vad som fungerat bra eller mindre bra i din vård och behandling, din hälsa och din eventuella sysselsättning. Det kallas journalföring och det gör vi för att det är viktigt att allt dokumenteras för att vården ska kunna anpassas efter dig och dina behov och kunna följas upp i efterhand. Du får läsa vad vi har skrivit och om du tycker att något är fel ska vi anteckna det.

Du har rätt att veta vilka uppgifter SiS har som handlar om dig. SiS får ha uppgifter om dig, de kallas personuppgifter och är till exempel ditt namn, personnummer och din hemadress. Dina personuppgifter kan finnas med i olika verksamhetssystem hos SiS.

Du har rätt att:

• få information om var dina personuppgifter finns sparade
• få veta vilka personuppgifter om dig som SiS behöver och varför
• få felaktiga uppgifter rättade
• be om att dina uppgifter tas bort eller att hanteringen av dem begränsas.

Här kan du läsa mer om personuppgifter.

Trygg och säker miljö för dig och andra

För att miljön på SiS ska vara trygg och säker för dig, de andra klienterna och för oss som arbetar på SiS har vi regler och rutiner.

Särskilda befogenheter finns till för din och andras trygghet

Om det är nödvändigt får vi begränsa dina rättigheter för att skydda dig och andra. Vi får då enligt LVM använda tvångsåtgärder. De kallas också särskilda befogenheter. Detta är något som skiljer SiS från andra typer av behandlingshem.

Om vi måste begränsa dina rättigheter ska:

• vi alltid förklara för dig varför vi gör det
• beslutet fattas av en chef eller en särskilt utpekad personal
• vi alltid skriva ner de beslut som vi har fattat
• du få en kopia av beslutet som beskriver varför vi har bestämt på ett visst sätt
• vi anteckna när du har fått beslutet

Här kan du läsa om de särskilda befogenheter vi har på SiS, och vad som gäller om vi måste använda dem

Placera dig på låst avdelning

Vad?
Vi får ge dig vård på en låst avdelning.

Varför?

• om det finns fara för din eller andras säkerhet
• för att du ska kunna få den vård och behandling som du behöver
• om du försöker avvika från LVM-hemmet

Hur länge?
Så länge det behövs. Det betyder att vi hela tiden ska pröva möjligheten till vård i öppnare former, vilket kan innebära en förflyttning från låst avdelning. Ett beslut om vård på låst avdelning gäller som längst i två månader, men tiden kan förlängas i ett nytt beslut.

Bra att veta!
När du är på en låst avdelning har du rätt att vara utomhus och ägna dig åt en fysisk aktivitet eller någon annan fritidssysselsättning varje dag

Hindra dig från att avvika

Vad?
Vi får hindra dig från att försöka avvika från LVM-hemmet. Om det behövs får vi då hålla fast dig och föra dig tillbaka till LVM-hemmet.

När?
Om du försöker avvika från LVM-hemmet.

Varför?
För att stoppa dig så att du kan få den vård och behandling du behöver.

Vägra eller begränsa användande av telefon och internet (elektroniska kommunikationstjänster, EKT)

Vad?
Vi får bestämma när och hur mycket du får använda telefon och internet. Vi får begränsa vilka du pratar med. Det kan också vara att vi sitter med i rummet när du pratar i telefon eller använder internet.

Varför?
För att du inte ska ha kontakter eller ta del av material som kan vara skadligt för din vård eller ordningen vid hemmet. Det kan till exempel handla om att du inte ska få hjälp att föra in droger på LVM-hemmet.

När?
Om ditt användande av telefon eller internet äventyrar din vård eller ordningen på LVM-hemmet. Hur länge? Varje beslut gäller som längst 14 dagar, men om det behövs kan tiden förlängas i ett nytt beslut.

Bra att veta!
Du har alltid rätt att kontakta din socialsekreterare, din advokat, ditt offentliga biträde eller andra myndigheter.

Vägra eller begränsa dina besök

Vad?
Vi får vägra eller begränsa dina besök. Det kan vara att någon av oss är med under besöket eller att du inte får träffa vem du vill.

Varför?
För att du inte ska ha kontakter som kan vara skadliga för din vård eller ordningen vid LVM-hemmet. Det kan till exempel vara nödvändigt för att försöka bryta kontakten med vissa personer i din hemmiljö.

Hur länge?
Varje beslut gäller som längst 14 dagar, men om det behövs kan tiden förlängas i ett nytt beslut.

Bra att veta!
Du har alltid rätt att träffa din socialsekreterare, din advokat, ditt offentliga biträde eller andra myndigheter.

Ta hand om och förstöra saker du inte får ha på LVM-hemmet

Vad?
Vi får ta hand om, och i vissa fall förstöra saker. Det kan till exempel vara:

• alkohol och droger, som vi får ta hand om och förstöra
• föremål som kan vara farliga för dig och andra till exempel en kniv eller något som kan användas som vapen
• pengar, kontokort, rakapparat eller din mobiltelefon.

Varför?
För att din vård och behandling ska lyckas och att det inte ska störa ordningen på LVM-hemmet.

Hur länge?
Så länge du vårdas inom SiS. När du skrivs ut ska vi pröva om du kan få tillbaka egendomen eller inte.

Bra att veta!
Vi ska anteckna vilka av dina saker vi tar hand om och du ska få veta var vi har dem.

Kontrollera vissa brev och paket

Vad?
Vi får kontrollera brev och paket som du tar emot eller skickar. I vissa fall får vi kontrollera vem som skickat brevet och öppna det tillsammans med dig.

Varför?
För att kontrollera att du inte får otillåtna eller olämpliga saker.

När?
Om det behövs för att inte störa ordningen på LVM-hemmet. Eller om det behövs för att vi misstänker att du planerar att avvika eller att någon skickar droger till dig.

Bra att veta!
Brev mellan dig och din advokat, ditt offentliga biträde eller andra myndigheter får vi inte öppna och läsa.

Genomföra kroppsvisitation och ytlig kroppsbesiktning

Vad?
När vi söker igenom dina kläder och väskor kallas det för kroppsvisitation. Vid en ytlig kroppsbesiktning får vi be dig att ta av dina kläder. För att du inte ska behöva vara helt naken kan vi i den mån det är möjligt be dig att ta av ett plagg i taget. Vi får känna i ditt hår eller peruk och be dig att lyfta på dina armar och fötter. Vi får inte titta i några kroppsöppningar. Vi får inte heller be dig att gapa, göra rörelser eller inta andra positioner än stående.

Varför?
För att se så att du inte gömmer något otillåtet eller olämpligt på dig eller i dina saker.

När?
Vi får fatta beslut om kroppsvisitation eller ytlig kroppsbesiktning när du kommer till SiS första gången, när du har varit utanför LVM-hemmet eller om vi misstänker att du har något på dig som du inte får ha på LVM-hemmet.

Bra att veta!
Vi vet att det kan kännas obehagligt och ska därför alltid visa största möjliga hänsyn. Ett vittne (från oss i personalen) ska vara med, om du inte säger nej till det. Från och med den 1 mars 2024 ska personalen som genomför eller närvarar på annat sätt vid vissa kroppsvisitationer (där kläder som du har på dig undersöks) och vid ytlig kroppsbesiktning ha samma kön som du. Efteråt ska du erbjudas ett samtal där du får veta varför beslutet fattades och få möjlighet att berätta om din upplevelse.

Genomföra rumsvisitation

Vad?
Vi får gå igenom dina saker.

Varför?
För att hitta otillåtna föremål.

När?
Om vi bedömer att det behövs för att möjliggöra din vård eller upprätthålla ordningen på LVM-hemmet.

Bra att veta!
Vi ska respektera ditt privatliv och vara aktsamma när vi går igenom dina saker. Vid en rumsvisitation ska ett vittne från oss i personalen vara med. Efteråt ska du erbjudas ett samtal där du får veta varför beslutet fattades och få möjlighet att berätta om din upplevelse.

Genomföra säkerhetskontroll med metalldetektor

Vad?
Genomföra en säkerhetskontroll med metalldetektor eller liknande.

Varför?
För att det inte ska komma in farliga föremål på avdelningen.

När?
Det finns beslut för hela LVM-hemmet när sådana säkerhetskontroller får genomföras. Det gäller alla klienter på hemmet och kan till exempel vara när du kommer tillbaka till avdelningen efter att ha varit i matsalen, verkstaden eller hobbyrummet.

Be dig om ett drogtest

Vad?
Vi får vi be dig att lämna blod-, urin-, utandnings-, saliv- eller svettprov.

Varför?
För att kontrollera om du är påverkad av alkohol, droger eller andra berusningsmedel.

När?
Vi får be dig om drogtest när du kommer till SiS för första gången, när du har varit utanför LVM-hemmet eller om vi misstänker att du är påverkad.

Vårdas i enskildhet (VIE)

Vad?
Vi kan besluta att du ska få vård i enskildhet. Du får då under en tid bo i en egen del av LVM-hemmet där du ska ha ständig tillgång till personal.

Varför?
För att kunna anpassa vården efter dina individuella behov.

När?
Om vi bedömer att det behövs utifrån ditt behov av vård eller för din eller andras säkerhet. Hur länge? Du ska inte vårdas i enskildhet längre tid än vad som är absolut nödvändigt. Ett beslut om vård i enskildhet gäller som längst i sju dagar, men kan omprövas tidigare om du inte längre behöver sådan vård. Om det behövs kan tiden också förlängas i ett nytt beslut.

Bra att veta!
Det kommer alltid vara någon personal hos dig om du vill det. Om vi bedömer att det är lämpligt utifrån din trygghet och säkerhet kan vi låta dig vara ifred kortare stunder om du själv ber om det. Det kan också vara så att du får träffa de andra klienterna på vissa tider, till exempel vid aktiviteter, om vi bedömer att det är bra för dig.

Avskiljning

Vad?
Avskiljning innebär att du under en kortare tid får vara i ett särskilt rum som vi kan låsa. Om det behövs får vi hålla fast dig på vägen till avskiljningsrummet. Varför? För att i en akut situation lugna dig och se till att miljön är trygg och säker för alla på avdelningen.

När?
I en akut situation om du är våldsam eller påverkad på ett sätt som stör vården eller ordningen vid hemmet. Avskiljning är den sista möjliga åtgärd som vi kan använda om vi inte har kunnat prata med dig och lugnat dig på annat sätt.

Hur länge?
Så fort du är lugn ska avskiljningen upphöra. Max 24 timmar.

Bra att veta!
Vi ska hela tiden finnas nära dig så att vi ser dig och så att du kan känna dig trygg med att du kan prata med oss. Efteråt ska du erbjudas ett samtal där du får veta varför beslutet fattades och få möjlighet att berätta om din upplevelse.

Du har rätt att överklaga vissa beslut

Du har rätt att överklaga nästan alla beslut som har fattats om dig.
De här besluten kan du överklaga:

• beslut om att du ska flyttas till ett annat LVM-hem
• beslut om att du inte ska skrivas ut från LVM-hemmet
• beslut om att du begränsas eller inte får använda elektroniska kommunikationstjänster
• beslut om att du begränsas eller inte får ta emot besök
• beslut om att personalen ska förstöra något som du inte får ha på LVM-hemmet, till exempel alkohol, narkotika och kanyler
• beslut om avskiljning
• beslut om vård i enskildhet.

Det betyder att du kan skriva till domstolen (förvaltningsrätten) att du tycker att beslutet är fel och vill att det ska ändras. Beslut som kan överklagas ska du alltid få skriftligt, vi ska berätta för dig vad beslutet innebär och du ska skriva under att du tagit del av beslutet.

Så här gör du för att överklaga ett beslut

När du har fått ett beslut har du tre veckor på dig att överklaga. Skriv vilket beslut du överklagar och varför. Om du vill kan du skriva under med ditt namn.

Här är ett exempel på hur du kan skriva:
Jag överklagar beslutet den (datum) om att jag inte får ringa till (namn). Jag tycker att beslutet är fel därför att (förklara).

Du kan alltid be någon av oss om hjälp. När du är klar lämnas överklagandet till institutionschefen som bestämmer om beslutet kan ändras eller inte. Sen skickas ditt överklagande till förvaltningsrätten som utreder om beslutet var rätt eller fel.

Du har rätt att klaga på vården och behandlingen och kontakta andra myndigheter

Du, dina anhöriga eller din socialsekreterare har alltid rätt att klaga direkt till SiS. Du kan till exempel klaga till din kontaktperson, institutionschefen eller någon annan på LVM-hemmet. Du kan klaga på flera sätt. Antingen genom att prata med den du vill klaga till eller skriva ett brev eller mejl.

Den 1 februari 2024 öppnar SiS egen klagomålsfunktion www.sisvillveta.se. Där kan du skriva in ditt klagomål eller dina synpunkter så skickas de till SiS huvudkontor. Sen kommer en av SiS utredare att bedöma om det är hemmet där du är eller SiS huvudkontor som ska utreda ditt klagomål. När utredningen är klar ska du få veta vad de kommit fram till.

Du har också rätt att kontakta myndigheter som kontrollerar att SiS följer lagen. Till exempel Inspektionen för vård och omsorg (IVO) och Justitieombudsmannen (JO). Om du vill så kan vi på SiS hjälpa dig.

IVO

Till Inspektionen för vård och omsorg, IVO, kan du ringa om du vill veta mer om dina rättigheter eller berätta om något som inte fungerar som det ska. Telefonnummer 010-788 50 00. Om du har tillgång till internet kan du också lämna klagomål till IVO via deras webbplats: www.ivo.se/beratta-for-ivo/

Till JO klagar du genom att göra en anmälan

Om du anser att du eller någon annan har blivit felaktigt behandlad av SiS, eller någon i personalen, så kan du göra en anmälan till Justitieombudsmannen, JO. JO kontrollerar att vi på SiS följer lagen i vårt arbete.

På www.jo.se finns ett webbformulär som du kan använda. Du kan också skicka din anmälan per post till: Riksdagens ombudsmän JO, Box 1632, 103 26 Stockholm.

SiS dataskyddsombud och IMY hanterar klagomål angående personuppgifter

Om du tycker att en personuppgift som handlar om dig är fel eller vill att något ska ändras kan du vända dig till institutionschefen eller SiS dataskyddsombud mejladress: dso@stat-inst.se. Här kan du läsa mer om personuppgifter.

Om du har klagomål på vår behandling av dina personuppgifter kan du också vända dig till Integritetsskyddsmyndigheten (IMY). Mer information finns på www.imy.se.

Polisanmälan och brottsoffer

Du har rätt att vara trygg och säker när du är hos oss på SiS. Ingen får utsätta dig för brottsliga handlingar så som hot, våld eller sexuella övergrepp. Om det skulle hända har du rätt att få hjälp, skydd och stöd, det kallas stöd till brottsoffer.

Det gäller även om du har blivit utsatt för ett brott innan du kom till oss. Brottsliga handlingar ska som huvudregel polisanmälas. Om du har frågor om hur man anmäler ett brott så kan vi hjälpa dig

Du kan också få stöd från olika organisationer och myndigheter

• Socialtjänsten Soc i din kommun har ansvar för att du och dina anhöriga får stöd och hjälp
• Brottsoffermyndigheten Här finns information till dig som har varit utsatt för brott. www.brottsoffermyndigheten.se
• Brottsofferguiden Här finns samlad information med checklistor och stöd till brottsoffer, anpassat efter olika typer av brott, ålder och steg i rättsprocessen. www.brottsofferguiden.se 
• Brottsofferjouren ger stöd till brottsoffer, vittnen och anhöriga. Du behöver inte berätta vem du är när du kontaktar Brottsofferjouren om du inte vill. Brottsofferjouren hjälper dig att komma i kontakt med ett vittnesstöd eller en stödperson. Telefonnummer116 006. Mejladress: fraga@boj.se 
• Kvinnofridslinjen Här kan du få tips om verksamheter där du kan få stöd, skydd och vård om du är eller har varit utsatt för våld, sexuellt våld eller hot i nära relation eller är anhörig till någon som blivit det. Du kan vara anonym. Kvinnofridslinjens stödtelefon 020 - 50 50 50.
• RFSL:s stödmottagning Stöd för hbtqi-personer som har blivit utsatta för kränkningar, hot och våld. Du kan ringa 020-34 13 16 eller mejla till stod@rfsl.se.

Om du behöver skydd

Kontaktförbud

Kontaktförbud innebär att någon som hotar eller trakasserar dig förbjuds att besöka och kontakta dig.

Hur ansöker jag?

Du ansöker om kontaktförbud hos din lokala polis eller Åklagarmyndighet. Det är en åklagare eller en domstol som beslutar om kontaktförbud.

Skyddade personuppgifter

Om du behöver skyddade uppgifter om var du befinner dig kan du ansöka om skyddade personuppgifter. Hur ansöker jag? Ansökan görs hos Skatteverket.