SiS följer upp och utvecklar
Serien SiS följer upp och utvecklar gav SiS ut fram till och med 2010. Klicka på plustecknet för att läsa mer om rapporten.
Du beställer eller laddar ner rapporterna i webbshoppen.
Att ladda ner rapporten är gratis.
Momsen är inräknad i priset för en tryckt rapport, men porto- och faktureringskostnader tillkommer.
Läs mer om rapporterna
-
2/10 Återfall i brott bland ungdomar dömda till fängelse respektive sluten ungdomsvård
I Sverige infördes 1999 en ny påföljd genom Lagen om sluten ungdomsvård (LSU) vars verkställighet lades på särskilda ungdomshem. Personer som begick allvarliga brott i åldern 15-17 år skulle i fortsättningen inte placeras inom kriminalvården eftersom sådan placering ansågs öka risken för att den unge uppfattar det som en bekräftelse på sig själv som kriminell. Det anses inte heller rimligt att bestraffa unga personer lika hårt som vuxna. Vid dom till sluten ungdomsvård ska brottets straffvärde följas men vid verkställigheten ska den unges behov av vård tillmätas stor betydelse.
I studien jämförs återfall i brott bland ungdomar som dömdes till fängelse åren 1991-1998 och ungdomar som dömts till LSU åren 1999-2003. Uppföljningstiden är tre år.
Frågor som tas upp i rapporten är:
- Hur blev det med strafftiderna jämfört med fängelsedomar vid motsvarande brott?
- Är grupperna jämförbara vad gäller brottens allvarlighetsgrad?
- Hur stor andel återfaller och hur ser återfallsbrotten ut?
- Hur skiljer sig de som inte återfaller från dem som återfaller?
Författare: Tove Pettersson
-
1/10 Etnicitet i ungdomsvården
Yrkesverksammas och ungdomars muntliga framställningar.
På SiS ungdomsinstitutioner har ungefär hälften någon form av utländsk bakgrund, antingen är de själva födda i utlandet eller så kommer en eller båda föräldrarna från länder utanför Sverige. Trots detta är vår kunskap om hur detta återspeglas i verksamheten på institutionerna ytterst knapphändig. Tillmäts etnicitet någon betydelse i behandlingen och relationerna på institutionerna? Hur går kommunikationen till när det brister i språkkunskaper?
I samband med utvärderingen av vårdkedjeförsöket inom ungdomsvården, ett regeringsuppdrag till SiS som gick under namnet Motverka våld och gäng – MVG, kom etnicitetsfrågor att lyftas fram i de intervjuer som genomfördes med ungdomar, deras föräldrar, socialtjänst- och institutionspersonal. Goran Basic, som också deltog i utvärderingen, har i denna rapport analyserat muntliga framställningar som rör etnicitet hos olika aktörer inom ungdomsvården. Han finner att etniciteten framhålls och att den får olika betydelse för ungdomar och deras föräldrar å ena sidan och för de professionella å andra sidan.
Författare: Goran Basic
-
1/09 Att arbeta på enkönade eller blandade avdelningar
Betydelse för vårdens utformning.
Studien består av ett 40-tal kvalitativa intervjuer med personal vid fyra särskilda ungdomshem och som arbetar på avdelningar med olika könssammansättning. Rapporten söker svar på frågor som om det har någon betydelse för behandlingsarbetet om flickor och pojkar vårdas tillsammans eller separat och vad det finns för för- och nackdelar vid olika avdelningstyper.
Den främsta nackdelen med blandade avdelningar är, enligt en ganska samstämmig personal, risken för relationer mellan pojkar och flickor och att de kan utnyttja varandra, vilket leder till behov av regler och kontroll. Att relationer och utnyttjanden kan förekomma även på enkönade avdelningar är man inte särskilt medveten om. Många tycker att stämningen blir bättre på blandade avdelningar och att de återspeglar förhållandena ute i samhället bättre än enkönade avdelningar.
En viktig fråga i sammanhanget är personalens könssammansättning och arbetsfördelning. Utom på flickavdelningar tycks uppfattningen om behovet av mansövervikt i personalen råda, vilket är kopplat till frågan om fysiska konflikter och säkerhet. Men när det väl kommer till faktiska konflikter lyfter man upp just kvinnors bättre förmåga att lösa dem.
Författare: Tove Pettersson
-
4/08 Att starta ett program. Första stegen i arbetet med SiS-Komet
Inom SiS pågår ett arbete att anpassa en version av föräldraträningsprogrammet Komet till SiS-Komet. Rapporten beskriver processen med att ta emot ett nytt program i ett nytt sammanhang och avgränsar sig till perioden när programmet lanseras, personal utbildas och programmet prövas.
Lina Ponnert och Kerstin Svensson lyfter upp ett antal områden som bör diskuteras inom SiS inför programmets anpassning till verksamheten. SiS-ungdomars familjer har andra förutsättningar än familjerna i tidigare kometprogram har haft; familjerna har ofta andra problem utöver en problematisk tonåring, en stor del av ungdomarna har utländsk bakgrund och föräldrarna behärskar inte alltid svenska språket. Ett viktigt område är föräldrars möjligheter att träna på programmet när deras ungdom bor på institution.
Programmet är avsett att bedrivas i grupp och frågan är hur man kan bilda föräldragrupper till SiS-ungdomar med tanke på avstånd mellan den unges institution och föräldrars bostad och eventuella språksvårigheter. Den förälder som deltog var oftast mamman, vilket är ytterligare ett område forskarna tar upp. Och sist men inte minst, föräldrars motivation att delta när ungdomen vårdas mot deras vilja, vilket har visat sig ha betydelse för utfallet.
Författare: Lisa Ponnert och Kerstin Svensson
-
3/08 Ett kontrakt för livet
Utvärdering av en särskild satsning på missbrukarvården.
Ett kontrakt för livet, en särskild satsning inom missbrukarvården åren 2004–2008 syftade till att förbättra vården för missbrukare och att åstadkomma varaktiga förändringar i klientens missbrukssituation. Därutöver var syftet att förbättra samarbetet mellan klienten, socialtjänsten och SiS. Konkret innebar satsningen att kommunerna fick en subvention motsvarande 80 procent av kostnaderna för klientens vård i annan form enligt § 27 LVM, förutsatt att det fanns en 6 månaders eftervårdsplanering med strukturerad missbruksbehandling för klienten.
Denna rapport som innehåller en utvärdering av satsningen omfattar drygt 1100 klienter som kommunerna tecknat vårdöverenskommelse för och som följts upp 6 månader efter LVM genom en uppföljningsintervju med klienten och en särskild enkät till den placerande socialtjänsten. Projektet har i något större utsträckning lockat kvinnor och unga. Drygt hälften av klienterna genomförde vården i annan form helt enligt planeringen och ytterligare en fjärdedel delar av planeringen. Två av tre klienter hade 6 månader efter LVM en förbättrad missbrukssituation. Projektet har upplevts positivt av samtliga deltagare; institutioner, socialsekreterare och klienter. Satsningen har inte haft några kostnadsdrivande effekter.
Författare: Ali Hajighasemi
-
2/08 MTFC. Ett evidensbaserat manualstyrt behandlingsprogram
Efterfrågan på evidensbaserade behandlingsmetoder för ungdomar med antisocial problematik är för närvarande stor. MTFC, Multidimensional Treatment Foster Care, en amerikansk behandlingsmodell som bygger på social inlärningsteori, är ett sådant manualstyrt evidensbaserat program, som nu har införts i Sverige och håller på att utvärderas. Utredningshemmet i Hässleholm har som första svenska institution blivit en certifierad MTFC-användare.
MTFC är en komplex modell där det vuxna nätverket med hjälp av ett professionellt behandlingsteam arbetar målinriktat på flera olika nivåer med att minska antisociala beteenden och hjälpa ungdomen att flytta hem till sina biologiska föräldrar efter ungefär ett års utredning och behandling utanför hemmet. Under själva behandlingen vistas den unge i ett professionellt fosterhem som har fått utbildning i behandlingsmodellen och får professionellt stöd.
Författare: Lotta Höjman och Nick Dovik
-
1/08 Det slutna tjejrummet. Missbrukande flickor i tvångsvård
På SiS hade man länge varit medveten om behovet av ytterligare behandlingsalternativ för flickor i sena tonåren med uttalade missbruksproblem. För att något råda bot på situationen öppnades LVU-hemmet Rebecka med 9 platser hösten 2003. Karin Trulsson, med långvarig såväl praktisk som teoretisk erfarenhet av missbrukarvård för kvinnor och flickor fick tillsammans med ledningen på Rebecka uppgiften att formulera ett behandlingsprogram och följa dess implementering inom ramen för utvecklingsprojektet Teori möter praktik – Om missbrukande flickor i tvångsvård. Denna rapport är en slutrapport från projektet.
Rapporten innehåller, förutom en beskrivning av själva programmet och dess implementering, en beskrivning av vårdens utveckling ur flickornas, personalens och några utomstående nyckelpersoners perspektiv. Området är föga forskat i och rapporten utgör därför ett välbehövligt bidrag till kunskapen om behandling av missbrukande flickor.
Författare: Karin Trulsson
-
1/07 Erfarenhetsinlärning och lärstilar
Analys och standardisering av Kolb´s Learning Style Inventory i svensk version. With an english summary.
Denna rapport är ett led i SiS strävan att tillhandahålla lättadministrerade, för svenska förhållanden anpassade utredningsinstrument. LSI, Kolbs's Learning Style Inventory, används för att testa vilken inlärningsstil olika människor har, vilket är av betydelse vid val av t ex behandlingsmetoder, som syftar till att ändra klientens beteende. Inte heller behandlarnas lärstil är oviktig när de väljer vilka metoder de ska arbeta med.
Standardiseringen baseras på svaren från närmare 3 000 personer som har besvarat LSI-2. Huvudgrupperna görs av socionomstuderande och specialistläkare. Resultaten visar att lärstilen skiljer sig systematiskt mellan män och kvinnor, mellan olika yrkes- och utbildningsgrupper men däremot inte mellan olika åldersgrupper.
Författare: Sven Marke och Zvonimir Cesarec
-
3/06 Att övervinna världen
Om verksamhet och ideologi vid Granhult - ett särskilt ungdomshem.
Denna rapport beskriver och analyserar innehållet i den behandling som bedrivs vid Granhults behandlingshem. Granhult som har existerat som behandlingshem i närmare ett kvartssekel byggde sin behandling först på medlevarskap, men övergick år 1991 i 12-stegsbehandling. Granhults målgrupp består nu av pojkar i åldrarna 16–20 år men hade i cirka fyra år i början av 2000-talet också en flickavdelning, Liljendal. Granhult är en av tre SiS ungdomsinstitutioner/-avdelningar som arbetar med 12-stegsinspirerad missbruksbehandling. De andra är Sirius och Nygård, en avdelning inom Sundbo ungdomshem.
En medvetenhet om den allt överskuggande styrkan hos beroendet var en anledning till att Granhult övergav medlevarskapet och i stället satsade på 12-stegsmodellen. Granhults behandling skiljer sig på flera punkter från det ursprungliga AA:s tolv steg. Den var avsedd för vuxna missbrukare som är medvetna om att de har ett problem och är inställda på att de behöver hjälp för att övervinna sitt beroende. De ungdomar som kommer till Granhult kommer inte frivilligt. Få av dem är vid sin ankomst medvetna om att de har ett beroende av alkohol och/eller droger. Här ingår därför ett extra moment, motivationsbehandling. På Granhult tonar man också ned talet om maktlöshet och en högre makt som är grundläggande faktorer inom traditionell 12-stegsbehandling.
Granhults behandling är 26 veckor lång. Eftersom institutionen endast har öppna platser ordnar man vid behov avgiftning på en närliggande LVM-institution. Beståndsdelarna i behandlingen är gruppterapi, enskilda samtal och AA-/NA-möten. Mötesdeltagandet är obligatoriskt för ungdomarna.
Socialantropologen Göran Johansson följde Granhults verksamhet under ett par veckor i februari 2006 genom observationer och intervjuer. Undersökningstiden kan te sig kort men Johansson är väl bevandrad i missbruksbehandling i allmänhet och i SiS verksamhet i synnerhet genom ett antal tidigare studier han genomfört på SiS institutioner, alla utom den nu aktuella inom den vuxna missbrukarvården.
Författare: Göran Johansson
-
2/06 Rum för återanpassning
Den fysiska miljöns betydelse inom ungdomsvården - en miljöpsykologisk översikt.
SiS institutioner sysslar med akut mottagning, utredning, behandling, vård, undervisning och utslussning till samhället. Detta sker med hjälp av olika pedagogiska metoder och strategier som ställer olika krav på lokalernas utformning. Lokalerna skall dessutom vara utformade så att trygghetsoch säkerhets aspekterna beaktas, såväl för klienter och elever som för personal.
I hopp om vägledning vid utformningen av lokalerna har denna kunskapsöversikt tagits fram på SiS uppdrag. Thorbjörn Laike och Jan Janssens vid Lunds Tekniska Högskola svarar för sammanställningen.
Författare: Jan Janssens och Thorbjörn Laike
-
1/06 Svensk social barnavård ur ett könsperspektiv 1993-2003
En litteraturgenomgång.
Finns det skillnader mellan flickors och pojkars sociala problem? Finns det skillnader i anmälningar och ansökningar till socialtjänsten beroende på om ärendet avser en flicka eller en pojke? Görs det skillnader på flickor och pojkar respektive mödrar och fäder i hur anmälningar och ansökningar hanteras eller när insatser erbjuds? Gör man skillnad på barnen utifrån kön där insatserna genomförs? Har insatserna olika resultat för flickor och pojkar?
I denna litteraturöversikt av svensk social barnavård ur ett könsperspektiv under perioden 1993-2003 söker författarna Petra Ulmanen och Gunvor Andersson svar på ovanstående frågor. Litteraturgenomgången visar att kunskapen är bättre när det gäller tonåringar än yngre barn, i synnerhet tonåringar som placeras utanför hemmet och framför allt tonårsflickor som placerats på statliga institutioner.
Författare: Petra Ulmanen och Gunvor Andersson
-
3/05 Flickor i tvångsvård
Utvärdering av tolvstegsinriktad § 12-vård.
Liljendal, en flickavdelning vid Granhults behandlingshem, var verksam från 1 mars 2001 till 31 januari 2005. Arne Kristiansen, som har utvärderat behandlingen, är kritisk till i första hand verksamhetens ideologiska utgångspunkter, tolvstegsfilosofi och minnesotabehandling, men hans utvärdering har ingenting med Liljendals nedläggning att göra. Liljendal hade helt enkelt för låg beläggning för att kunna fortsätta sin verksamhet.
Rapporten utgör en dokumentation av en intressant och inom SiS unik verksamhet, som under den tid den existerade, spelade en viktig roll i livet för ett tjugotal unga kvinnor med missbruksproblem.
Författare: Arne Kristiansen
-
2/05 ADAD. Uppföljning 2000-2002
Under år 2000 påbörjade SiS arbetet med att följa upp ungdomar utskrivna från behandlingsavdelningar. Detta är den första uppföljningen och omfattar 197 ungdomar som har intervjuats med ADAD, Adolescent Drug Abuse Diagnosis, vid både inskrivning och omkring ett år efter utskrivning.
I rapporten redovisas psykisk hälsa, brottslighet samt alkohol- och narkotikaanvändning. Studien ger information om hur ungdomarnas situation har förändrats från inskrivning till uppföljningstidpunkten. Pojkar utgör 2/3, flickor 1/3 av de intervjuade.
Ungdomarna är i mindre utsträckning med i kriminella gäng och är mindre brottsaktiva vid uppföljningen. De icke-kriminellas andel har ökat från 12 till 39 procent. Resultaten indikerar även att ungdomarna mår psykiskt bättre vid uppföljningen än vid inskrivningen och har i mindre omfattning psykosomatiska och psykiska problem.
Överlag visar rapporten att det finns ett stort fortsatt vårdbehov efter utskrivningen. Ungdomarnas psykiska problematik kvarstår i hög grad och de har ofta svårt att upprätthålla beteendeförändringar efter utskrivningen. Många återfinns i kriminalitet eller missbruk. Vid uppföljningen uppger tre femtedelar att de begår brott och en lika stor andel använder narkotika. Andelen som använder narkotika har inte förändrats mellan mättillfällena. Däremot är missbruket tyngre vid uppföljningen och det är vanligare att man använder flera olika preparat.
Författare: Stefan Nordqvist
-
1/05 Från tvång till frihet. Uppföljning av SiS missbrukarvård
Rapporten redovisar en uppföljning av klienter från 7 av SiS 14 LVM-institutioner. Uppföljningen genomfördes åren 1999–2000. Social situation, hälsa, kriminalitet och missbruk redovisas vid tre tidpunkter, vid inskrivning på behandlingshemmet, vid utskrivning och vid uppföljning sex månader efter utskrivning. Uppgifter från socialtjänsten om hur de bedömer klientens livssituation kompletterar bilden.
I studien har konstruerats en rad sammanfattande mått för att underlätta jämförelserna. Genom att kombinera missbruksintensitet, antal veckor av missbruk och tidpunkten av återfallet bildades tre grupper av missbruksmönster. Den första mönstergruppen, som består av drogfria eller återhållsamma klienter utgör knappt en tredjedel, den andra med moderat missbruk utgör drygt en tredjedel medan den tredje gruppen, också en tredjedel, har fortsatt med tungt missbruk efter LVM.
Författare: Jonas Larsson och Vera Segraeus
-
5/04 MAPS - en metodik för att göra dokumentation användbar i behandling
Rapporten presenterar MAPS, Monitoring Area and Phase System, och en på MAPS utvecklad generell metodik för strukturerad behandlingsplanering för människovårdande verksamheter. David Öberg har arbetat med både instrumentutveckling och implementering av instrumenten på SiS och bland annat inom kriminalvården. Systemet innehåller instrument för att mäta klientens situation vid inskrivning, utskrivning och uppföljning och ett instrument för att mäta vilka resurser vårdgivaren har att möta klienternas behov med. Ett särskilt formulär används för återföring av klientens situation på olika livsområden för gemensam behandlingsplanering mellan klient och vårdpersonal.
Rapporten innehåller idéerna bakom instrumentutvecklingen och hur metodiken kan användas. Det unika med MAPS som metodik är att den utifrån ett klientperspektiv knyter ihop olika livsområden och främjar samtidig förändring av dessa.
Författare: David Öberg
-
4/04 Institutionsbaserad LVM-forskning
12 år av forskning, utredning och utvärdering vid Karlsvik.
Karlsvik LVM-hem i Skåne, med Bertil Bokander som institutionschef, är kanske det mest beforskade och ”utvecklade” LVM-hemmet i Sverige. Ända sedan början av 1990-talet har institutionen oavbrutet varit involverad i åtminstone ett forsknings- eller utvecklingsprojekt, ibland flera samtidigt. Forskningsprojekten har letts av professor Mats Berglund vid Malmö Allmänna Sjukhus och Lunds universitet. Karlsvik har omfattande forsknings- och utvecklingssamarbete såväl nationellt som internationellt.
Karlsvik har under den aktuella tidsperioden genomgått stora förändringar i målgrupp, vilket återspeglas i rapporten. Rapporten är uppdelad i två delar. Del 1 ger en bakgrund till tvångsvård och Karlsvik. Del 2 redovisar det huvudsakliga innehållet i och resultat från åtta av de projekt Karlsvik och rapportens författare Björn Sallmén varit delaktiga i.
Författare: Björn Sallmén
-
3/04 Kvinnliga LVM-klienters våld på institution
En studie vid Lunden, Rebecka och Runnagården.
Våld inom institutionsvård har alltid varit ett stort problem. Problemet är särskilt stort i vårdformer som vårdtagaren inte har bett om, vare sig det gäller psykiatrisk tvångsvård eller tvångsvård av missbrukare. En allt större grupp som tidigare vårdades inom psykiatrin tas nu om hand inom socialtjänsten. Psykiatrisk omvårdnadsproblematik, inklusive våld, har därmed överförts till socialtjänstens vårdmiljöer, i detta fall till tvångsvård av vuxna missbrukare. Tvång, även när det utövas för att skydda klienten, utgör alltid en kränkning av hans eller hennes autonomi och integritet.
Den studie vars resultat denna rapport innehåller, kom till för att göra något åt saken. SiS egen statistik visade på ökat våld från klienter mot varandra och mot behandlingspersonalen. Hur varierar våldet ifråga om beläggning, klienters karaktäristika, personalens egenskaper, vid olika tidpunkter under dygnet? Går det att förutse att en klient kommer att bli våldsam? Hur förebygger man våld? Det är några av de frågor rapporten försöker att ge svar på.
Författare: Tom Palmstierna
-
2/04 Årsrapport DOK 01
Personer inskrivna vid LVM-institutioner under år 2001. Bakgrund, livssituation och vårdbehov.
I denna sjätte årsrapport från SiS dokumentationsprojekt inom missbrukarvården redovisas information om de klienter som var tvångs- eller frivilligt inskrivna vid SiS LVM-institutioner under år 2001. Rapporten redovisar personernas bakgrund, livssituation och vårdbehov vid inskrivningen. Rapporten innehåller också uppgifter om utskrivningar av klienter som skrivits in under 2001 samt ett avsnitt om hur LVM-klienternas sammansättning har sett ut sedan 1996, då denna typ av dokumentation startade på SiS.
Totalt redovisas data för 877 klienter, varav 32 procent var kvinnor och 68 procent män. Andelen tvångsinskrivna var 88 procent och två av tre av dem var omedelbart omhändertagen enligt 13§ LVM. De yngsta klienterna missbrukar i huvudsak narkotika, de äldsta i huvudsak alkohol. De missbrukare som kommer till SiS institutioner är de mest utsatta bland missbrukarna. De har stora problem på i stort sett livets alla områden. Endast varannan har egen bostad. Två tredjedelar är ensamboende och en av tre samboende lever tillsammans med en annan missbrukare. Varannan klient har erfarit missbruk eller psykiska problem eller både och under sin uppväxt.
Framför allt två förändringar har skett sedan 1996: Andelen klienter som inte har fyllt 30 år ökar stadigt under hela perioden och de frivilligt inskrivnas andel har minskat från cirka 30 till drygt 10 procent.
-
1/04 Från miljöterapi till KBT
Institutionsbehandling av kriminella pojkar.
I rapporten beskrivs ett projekt att implementera ett behandlingsprogram på ett särskilt ungdomshem. Idag finns olika KBT-program på 11 ungdomsinstitutioner inom SiS och ytterligare 7 planerar att införa sådana. Men på Sundbo finns pionjärerna. De gick i spetsen för en utveckling som idag framstår som alltmer självklar.
Det fanns ett utgångsprogram, en vision, som Sundbo har försökt att förverkliga. Psykologerna Bengt Daleflod och Martin Lardén ger i rapporten en bakgrund till projektet genom att redogöra för dess utgångspunkter. De redovisar tillvägagångssättet, de insatser som gjorts och de metoder som används idag på Sundbo. Rapporten kan vara till hjälp för andra som vill sjösätta liknande program.
Författare: Bengt Daleflod och Martin Lardén
Rapporten finns inte för nerladdning. Beställ från webbshoppen
-
5/03 Årsrapport ADAD 00
Nyinskrivna ungdomar på särskilda ungdomshem under 2000. Bakgrund, livssituation och behandlingsbehov.
I rapporten redovisas bakgrund, livssituation och vårdbehov för ungdomar som skrevs in på särskilda ungdomshem under år 2000. Av totalt 981 inskrivna ungdomar har 617 intervjuats med ADAD, Adolescent Drug Abuse Diagnosis. Intervjun omfattar livsområdena fysisk hälsa, skolgång, arbete/sysselsättning, fritid och kamratkontakter, familjeförhållanden, psykisk hälsa, brottslighet samt användning av alkohol och narkotika.
Pojkarna utgör 70 procent, flickorna 30 procent av de intervjuade. Drygt två femtedelar är 15 år eller yngre, två femtedelar är mellan 16 och 17 år och 17 procent har fyllt 18 år. Hälften har helsvensk bakgrund, d v s båda föräldrarna är födda i Sverige, en tredjedel har två utlandsfödda föräldrar och 17 procent en svensk, en utländsk förälder.
De ungdomar som placeras på särskilda ungdomshem har en mycket problematisk situation. Det rör sig om problem med skolan, psykisk ohälsa, missbruk och brottslighet. Endast var femte ungdom i materialet lever med båda sina biologiska föräldrar. Att föräldrarna har egna svåra problem med hälsa, missbruk och kriminalitet är inte ovanligt.
-
4/03 Kontaktmannaskap. Emotionella upplevelser hos behandlingsassistenter inom LVM-vården
Kontaktmannaskapet är en fördjupning i behandlingsassistentrollen och ett vanligt förekommande inslag i arbetet med vuxna missbrukare i tvångsvård. Man kan engagera sig på samma sätt i andra klienter som dem man är kontaktperson för men gör man det?
16 behandlingsassistenter fick först berätta fritt om ett kontaktmannaskap de var involverade i. Därefter ombads de att berätta om upplevda känslor av omsorg, tillit, misstro och att inte ha kontroll i samband med kontaktmannaskapet.
Positiva känslor upplevdes när organisationen var tydlig och stödjande och när god kontakt hade etablerats med klienten, och vice versa.
Kontaktmännen beskrev skillnader i att arbeta med kvinnor respektive män beroende på vilket kön man själv tillhörde.
Författare: Anita Helgesson
-
3/03 Det finns inga hopplösa fall, eller ..?
Unga kvinnors möte med vården inom SiS.
"Det finns inga hopplösa fall" är ett samarbetsprojekt mellan Ljungaskog, ett särskilt ungdomshem, och Runnagården, ett LVM-hem. Syftet har varit att utveckla vården för flickor och kvinnor på basis av erfarenheter från såväl ungdoms- som den vuxna missbrukarvården inom SiS.
En manual för att strukturera behandlingen utformades. Den beaktar de faktorer som har betydelse för vården av kvinnliga missbrukare och inte minst deras hjälpbehov och egna önskemål om behandlingen. Manualen bygger på kunskaper kring unga kvinnors socialiseringsprocess och formandet av den egna identiteten, processer som i missbrukande kvinnors fall inte sällan har varit bristfälliga.
Författare: Mai-Louise Björk och Inger J:son Knodt
-
2/03 Att bedöma risk för återfall bland antisociala unga
En ,kunskapsöversikt.
Upprördheten är ofta stor när en vårdomhändertagen ungdom återfaller i antisocialt beteende. Men vilka förutsättningar finns det att bedöma nivå och karaktär på risken för att detta ska inträffa? Hur avgör man om den unge är tillräckligt ofarlig för sin omgivning inför vård i öppnare former eller ute i samhället? Sedan ungdomar som dömts till sluten ungdomsvård tillkommit som klientgrupp inom SiS har sådana frågor fått förnyad aktualitet.
Denna kunskapsöversikt rör möjligheter och begränsningar med bedömningar av risk för fortsatt antisocialt utagerande bland unga. Den första delen innehåller en beskrivning av forskningsläget, den andra presenterar bedömningsprinciper och beslutsstöd som skulle kunna användas inför permissioner, vård i öppnare former och riskreducerande behandling.
Författare: Niklas Långström
-
1/03 Psykisk och somatisk belastning hos tvångsvårdade kvinnor
LVM- och LVU-vårdade kvinnor vid Lunden.
Lunden består av dels Ungdomshemmet, en avdelning för missbrukande flickor i åldern 16–20 år placerade enligt LVU (Lagen om vård av unga), dels LVM-hemmet, en avdelning för tvångs- och frivilligt vårdade kvinnor med stöd av LVM (Lagen om vård av missbrukare i vissa fall) och Socialtjänstlagen, SoL.
I rapporten beskrivs bakgrund, fysisk och psykisk sjukdomsbild och vårdkonsumtion bland flickor och kvinnor som utretts på Lunden mellan januari 1997 och juni 2000. Klienterna är utredda med ett stort antal tester. LVU- och LVM-klienterna jämförs med varandra och med andra jämförbara klient- och patientmaterial.
Författare: Iréne Jansson och Mats Fridell
-
4/02 SCL-90
Svensk normering, standardisering och validering av symtomskalan.
SCL-90 är ett ofta använt självskattningsinstrument avsett att mäta fysiskt och psykiskt hälsotillstånd senaste veckan. Flera olika översättningar har använts och någon svensk standardisering, normering och validering har inte funnits. Docent Mats Fridell med medarbetare har samlat in både patient- och normalmaterial som analyserats och jämförts med resultat från tidigare svenska och utländska studier. De olika översättningarna har också jämförts.
Rapporten visar att de olika översättningarna/versionerna är likvärdiga. Skalan har i avsaknad av svensk normering vanligtvis utvärderats efter utländska normer, vilket enligt Fridell m fl inte är tillfredsställande. Vidare visar resultaten att de i SCL-90 ingående skalorna differentierar tillfredsställande mellan normal- och patientmaterial och vissa diagnosgrupper, men räcker inte till att predicera olika syndrom. Skalan kan således inte användas ensamt som diagnostiskt instrument.
Författare: Mats Fridell, Zvonimir Cesarec, Monica Johansson och Stine Malling Thorsen
-
3/02 Barfotabarn. Flickors vandring från LVU till LVM
"Det finns inga hopplösa fall" är ett samarbetsprojekt mellan Ljungaskog, ett särskilt ungdomshem, och Runnagården, ett LVM-hem. Syftet är att utveckla vården för flickor och kvinnor på basis av lärdomar från såväl ungdoms- som vuxenvården inom SiS.
Utgångspunkten för projektet var funderingar kring en del flickor som relativt snart efter utskrivning från LVU-vården blev föremål för LVM-placering. Vad hade gått snett? Hur skulle man utveckla vården för flickor för att förebygga deras rundgång inom vården? I rapporten redovisas en studie av två grupper flickor, en som endast förekommer inom LVU-vården och en grupp som förekommer inom LVU- och LVM-vården relativt nära i tiden. Grupperna hade ungefär samma problemtyngd vid inskrivningen till den särskilda ungdomsvården. Samtliga hade missbruk som en orsak till omhändertagandet. Åtta flickor/unga kvinnor ur vardera gruppen följdes upp i journalerna, två ur respektive grupp intervjuades.
Författare: Anette Kindstrand och Tomas Theorin
-
2/02 Unga förövare av sexuella övergrepp
Tunagårdens behandlingsmodell.
Tunagården är ett särskilt ungdomshem, en öppen behandlingsavdelning med nio platser. Institutionen tar emot pojkar mellan 14 och 20 år som begått sexuella övergrepp. Projektet Målgrupp unga sexualförövare är ett tvåårigt utvecklingsprojekt med syftet att utveckla behandlingen av unga sexuella förövare, en speciell, liten men svårbehandlad grupp. En grundtanke i projektet har varit att verksamheten skall genomsyras av insikt och kunskap om den specifika problematik dessa ungdomar har och att hela personalgruppen skall vara delaktig.
I rapporten presenteras den process som ägt rum under Tunagårdens utvecklingsarbete med unga förövare, den behandlingsmodell som utvecklats samt en sammanfattning av den internationella forskningen på området. Tunagårdens behandlingsarbete vilar på en psykodynamisk grund och består av miljöterapi, individuella samtal, gruppsamtal, nätverksarbete, äventyrsbehandling och skolverksamhet.
Författare: Åsa Jeppsson, Inga Tidefors Andersson, Ewa Löwdahl
-
1/02 Årsrapport ADAD 99
Nyinskrivna ungdomar på särskilda ungdomshem 1999. Bakgrund, livssituation och behandlingsbehov.
I rapporten redovisas bakgrund, livssituation och vårdbehov för ungdomar som skrevs in på särskilda ungdomshem för första gången under år 1999. Av totalt 699 nyinskrivna ungdomar har 425 intervjuats med ADAD, Adolescent Drug Abuse Diagnosis. Intervjun omfattar livsområdena fysisk hälsa, skolgång, arbete/sysselsättning, fritid och kamratkontakter, familjeförhållanden, psykisk hälsa, brottslighet samt användning av alkohol och narkotika.
Pojkarna utgör 69 procent, flickorna 31 procent av ungdomarna. Drygt hälften är högst 15 år gamla, 35 procent mellan 16 och 17 år och 13 procent har fyllt 18 år. Drygt hälften har helsvensk bakgrund, d v s båda föräldrarna är födda i Sverige, en tredjedel har två utlandsfödda föräldrar och 13 procent en svensk, en utländsk förälder. De ungdomar som placeras på särskilda ungdomshem har en mycket problematisk situation. Det rör sig om problem med skolan, hopplöshet inför framtiden, missbruk och brottslighet. Endast var femte ungdom i materialet lever med båda sina biologiska föräldrar. Att föräldrarna har egna svåra problem med hälsa, missbruk och kriminalitet är inte ovanligt.
-
3/01 Årsrapport DOK 00
Personer inskrivna vid LVM-institutioner under år 2000. Bakgrund, livssituation och vårdbehov.
Den femte årsrapporten från DOK-intervjuerna innehåller data om 970 klienter som skrivits in på SiS LVM-institutioner under år 2000. De uppgifter som redovisas avser klienternas bakgrund samt deras livssituation och vårdbehov vid inskrivningstidpunkten. Den tidigare trenden mot färre och färre frivilligt vårdade fortsatte även under år 2000. Hälften av klienterna skrevs in med stöd av 13 § LVM. Relativt sett fler kvinnor än män vårdades enligt tvångslagarna. Genomsnittsåldern bland de inskrivna är 39 år och den tidigare åldersskillnaden mellan män och kvinnor har i stort sett försvunnit. Till skillnad från tidigare år skrevs relativt sett fler kvinnor än män in på grund av enbart alkoholmissbruk.
Två tredjedelar av klienterna är ensamboende, män oftare än kvinnor. Bland de samboende har kvinnorna oftare än männen en missbrukande partner. Femton procent har varit fosterhemsplacerade under sin uppväxt och nästa varannan har erfarit missbruk eller psykiska problem i sin uppväxtfamilj. Utbildningsnivån är generellt låg, kvinnornas lägre än männens. Endast en av tio har försörjning som bygger på nuvarande eller tidigare arbetsinkomst. Betydligt vanligare är försörjning genom socialbidrag, förtidspension eller sjukbidrag. Närmare hälften har vårdats inom psykiatrin och 94 procent för missbruk innan den aktuella placeringen. De nuvarande fysiska och psykiska hälsoproblemen är påtagliga.
De områden klienterna önskar få hjälp med är framför allt själva missbruket, sin sociala situation som omfattar ekonomi och boende, relationer till familj och anhöriga samt hälsoproblemen. De som vårdas med tvång uttrycker önskemål om hjälp i samma utsträckning som de frivilligt vårdade.
-
2/01 Flickan och hästen - bilder från ett hem för särskild tillsyn
Flickornas andel bland ungdomsgrupperna i institutionsbehandling har varierat mellan en femtedel och en fjärdedel. Flickornas problematik skiljer sig också avsevärt från pojkarnas. Placerade tillsammans med pojkarna har flickorna fått begränsat utrymme att bearbeta sin problematik. Stall Frossarbo var en institution som tog emot endast flickor. Sven Forsling var initiativtagare till institutionen och institutionschef under tio år. Stall Frossarbo var hans verk. Där slapp flickorna att jämföras med pojkar. Deras ilska sågs som en resurs, inte som närmande mot pojkarnas problembeteende.
Rapporten kan ses som ett testamente – Stall Frossarbo finns inte längre som behandlingshem och eldsjälen Sven Forsling är pensionär. I rapporten ges glimtar av verksamheten med tyngdpunkt i vad som hände i mötet mellan flickan och hästen. Sven Forsling har samtalat med ett fyrtiotal flickor som under hans chefstid behandlades på Stall Frossarbo. Intrycken som flickorna ger i efterhand är samstämmiga – att bli en bra hästskötare gav vänskap, självförtroende, kunskaper, minnesvärda erfarenheter och mognad.
Författare: Sven Forsling
-
5/00 Tiden på Älvan och ett år efter...
25 pojkars syn på vistelsen samt uppföljning ett år efter utskrivning.
Rapporten är en första redovisning från ett utvecklingsprojekt vars syfte är att utarbeta en metod för kvalitetssäkring av verksamheten på avdelning Älvan, Lövsta skolhem. Älvan är en specialiserad utredningsavdelning med lång utredningstid, inriktad på att utreda ungdomar med såväl beteendestörningar, psykosocial problematik som misstänkt psykiatrisk problematik.
Rapporten innehåller dels en beskrivning av utredningsmodellen, dels en beskrivning av 25 pojkar som utretts på Älvan och en uppföljning av dem ca ett år efter utskrivning. Ungdomarnas situation såväl vid inskrivningen som vid uppföljningstillfället samt deras syn på vistelsetiden på Älvan ingår i rapporten.
Författare: Anna Michanek, Marianne Kristiansson, Rose-Marie Westermark och Bella Machado
-
3/00 Utfall och kvalitet inom LVM-vården
Uppföljning av Lunden och Älvgården.
I rapporten redovisas ett pilotprojekt i syfte att utveckla metoder att följa upp LVM-klienter sex månader efter utskrivning. Projektet genomfördes på Lunden och Älvgården. I projektet ingick också att studera vårdkvalitet både ur klienters och ur placerande socialsekreterares perspektiv.
Uppföljningen visar att en tredjedel av Älvgårdens och cirka hälften av Lundens klienter har förbättrats jämfört med tiden före vården. Inom samtliga studerade områden har förbättringen varit större än försämringen.
Socialtjänsten har höga förväntningar på institutionerna när det gäller att avhjälpa klienternas mest akuta behov och att ge social träning samt utarbeta en långsiktig vårdplan. Däremot förväntade de sig i mindre utsträckning att institutionerna skulle kunna motivera till vidare vård, vilket ju ändå är huvudsyftet med en LVM-placering.
Författare: Arne Gerdner
-
6/99 Beroende av droger - utsatt för övergrepp
Intervju- och enkätundersökning av drogberoende män på Rällsögården 1998
Många vuxna missbrukare har olika former av integritetskränkande erfarenheter, däribland sexuella övergrepp. I rapporten diskuteras vilken betydelse sådana upplevelser kan ha för alkohol- och drogmissbrukande män i vuxen ålder.
Rapporten baseras på en intervjuundersökning med 18 klienter och en enkätundersökning med 23 andra klienter och beskriver vad männen berättar om sin uppväxt.
Författare: Anders Nyman
-
5/99 Ett år efter utskrivning - vad hände sen?
En uppföljning av 31 LVM-klienter och deras situation ett år efter utskrivning.
Delrapport från ett forskningsprojekt. Rapporten är en uppföljning av 31 LVM-klienter med s k dubbeldiagnos (missbruk och psykisk störning) och deras situation ett år efter utskrivning från Frösö respektive Hessleby behandlingshem.
Materialet består av intervjuer och tester. I rapporten diskuteras också tidiga relationers påverkan på dessa klienter och hur relationerna i sin tur påverkat deras möjligheter att tillgodogöra sig den behandling de har erbjudits.
Författare: Håkan Larsson och Märta Ollus
-
4/99 Behandling av adopterade barn på särskild ungdomshem
Förslag till en behandlingsmodell.
Rapporten redovisar aktuell forskning om adopterade barn och ungdomar samt en behandlingsmodell som utvecklats på Folåsa behandlingshem för denna grupp. Modellen kombinerar miljöterapi med ett salutogent förhållningssätt. I behandlingsmodellen ingår familjearbete för att återskapa relationen mellan barn och föräldrar.
Författare: Jan-Åke Eriksson och Inger Sundqvist
-
3/99 Klockbacka - en välintegrerad akutinstitution
Delrapport 1 i forskningsprojektet Dolda resurskrävande problem i vård- och omsorgsorganisationer.
Klockbacka är den första av sex organisationer Gurli Fyhr studerar för att skapa en generell teori om vad som gör att vissa vård- och omsorgs-organisationer utvecklas till vad hon kallar icke-professionella organisationer.
Klockbacka är ett särskilt ungdomshem som tar emot våldsbenägna pojkar mellan 15 och 21 år. Datainsamlingen är gjord med enkäter, intervjuer och gruppdiskussioner med personalen.
Författare: Gurli Fyhr
-
2/99 Med familjen för förändring
Institutionsbaserat familjearbete. Föräldraprojekt på särskilda ungdomshem och LVM-hem 1995-1998.
"Föräldraprojekt på särskilda ungdomshem och LVM-hem" genomfördes i samarbete med Föräldraföreningen mot narkotika (FMN), Sveriges invandrare mot narkotika (SIMON) och Hassela solidaritet. Projektet finansierades till stor del av Arvsfondsdelegationen i socialdepartementet.
Författare: Martha Kesthely
-
2/98 Bli sedd, välja väg och förändras
Utvärdering av utredningsarbetet på Villa Ljungbacken – en ungdomsinstitution inom SiS.
Vad tyckte ungdomar, föräldrar och socialsekreterare om utredningsarbetet och vistelsen vid Villa Ljungbacken? 45 ungdomar, varav 25 flickor, ingår i studien. Samtliga berörda socialsekreterare samt åtta ungdomar och åtta föräldrar/föräldrapar har intervjuats.
Författare: Göran Sandell och Jeanette Olsson
-
1/98 Rällsögården, 40 års verksamhet vid ett behandlingshem för vuxna missbrukare
Författarna har studerat en SiS-institution för missbrukare och utvecklingen av dess vårdideologi och metoder sedan starten 1958. Genom studien ges möjlighet att identifiera trender och belysa klientprofilers utveckling under lång tid.
Författare: Kerstin Möller, Arne Gerdner och Anita Oscarsson