Institutionsvård i fokus
Rapportserien Institutionsvård i fokus omfattar såväl sammanställningar, statistik, redovisningar och utvärderingar som forskningspublikationer.
Du beställer eller laddar ner rapporterna i webbshoppen, nedladdningen är gratis. Momsen är inräknad i priset för en tryckt rapport, men porto- och faktureringskostnader tillkommer.
Läs mer om rapporterna
-
1 2024 Den fysiska miljöns betydelse för ungdomar som vårdas inom de särskilda ungdomshemmen
En genomtänkt utformning av vårdmiljön bör utgå från såväl fysiska och mätbara aspekter som faktorer som påverkar upplevelsen av miljön. Forskningsunderlaget på området är dock mycket begränsat. Mot bakgrund av detta utgår den här rapporten framför allt från ungdomarnas upplevelse av vårdmiljön men även från personalens perspektiv på sin arbetsmiljö vid Statens institutionsstyrelses (SiS) ungdomshem. Syftet med forskningsprojektet har varit att öka kunskapen om hur vårdmiljön påverkar ungdomars och personals upplevelser och interaktioner på SiS särskilda ungdomshem.
Resultatet visar att den fysiska vårdmiljön beskrivs av både ungdomar och personalgenerellt i termer av brister och hinder, där säkerhetsarrangemang och restriktioner på rum, tid och objekt präglar vardagen.
-
4 2023 Dödlighet och samsjuklighet i samband med tvångsvård
Skadligt bruk och beroende av alkohol och narkotika är förenat med hög dödlighet. Under de senaste åren har ett uttalat politiskt mål i Sverige därför varit att minska antalet missbruksrelaterade dödsfall. För att kunna öka tillgängligheten av vård och stöd för personer med missbruks- och beroendeproblematik behövs dock mer kunskap.
I den här rapporten undersöks om LVM bidrar till att minska den missbruksrelaterade dödligheten. Rapportförfattarna har genomfört två delstudier. I den första undersöktes om LVM-klienters risk att dö beror på i vilken fas i vårdförloppet de befinner sig. Med hjälp av registerdata följdes samtliga personer som vårdats enligt LVM under tidsperioden 1999–2016. I den andra delstudien undersöktes tillgängligheten till LVM, det vill säga om personer som uppfyller kriterierna för denna vårdform också blir vårdade enligt LVM.
-
3 2023 Forskningsprojekt finansierade av Statens institutionsstyrelse
Institutionsvård i fokus ges ut av Statens institutionsstyrelse, SiS. Serien omfattar såväl sammanställningar, statistik, redovisningar och utvärderingar som forskningspublikationer. Forskningsrapporterna har en särskild markering på framsidan, en författarpresentation samt uppgifter om finansieringsförfarandet och den vetenskapliga granskningen.
-
2 2023 Tvångsvårdade ungdomars erfarenheter av personalens bemötande vid SiS- och BUP-institutioner
I Sverige vårdas årligen cirka 1 500 ungdomar under tvång i heldygnsvård inom endera Statens institutionsstyrelse (SiS) eller barn- och ungdomspsykiatrin (BUP). I denna rapport presenteras resultaten från en kvalitativ intervjustudie om ungdomars erfarenheter från tvångsvård. Syftet med studien var att undersöka hur ungdomarna upplevt personalens bemötande och hur olika former av bemötande kan påverka ungdomarnas upplevelse av trygghet, med särskilt fokus på ungdomarnas erfarenheter av hot och våld i vården.
Sammanlagt tjugo ungdomar från tre institutioner (två från SiS och en från BUP) har intervjuats. Personal från två SiS-institutioner intervjuades därefter i fokusgrupper, för att reflektera omkring ungdomarnas berättelser.
-
1 2023 Allierad eller alienerad? Om anhöriga och LVM-vård
Rapporten sätter fokus på anhöriga till klienter inom LVM-vården ur såväl klienternas och deras anhörigas som personalens perspektiv och erfarenheter. Den bygger på resultaten från ett SiS-finansierat forskningsprojekt som startade 2017: ”Allierad eller alienerad? Om hur samspelet mellan klienter, anhöriga och personal formeras och utvecklas under LVM-vården.”
Studien bygger på kvalitativa intervjuer med klienter och deras anhöriga samt fokusgrupper med personal från fyra LVM-institutioner, två för män och två för kvinnor.
-
9 2022 Från vanart till rättighetsaktör?
Den psykiska ohälsan hos barn och unga i Sverige uppges öka över tid och är ett av vår tids största folkhälsoproblem. Men vad menas egentligen med psykisk ohälsa och hur har begreppet konstruerats inom den sociala barn- och ungdomsvårdens rättsliga normering? I den här rapporten visar författarna hur synen på psykisk ohälsa ges mening och förändras över tid i samspel med rådande samhällsnormer och hälsodiskurser.
-
8 2022 Datoriserad flash-cardmetod som läsintervention för ungdomar placerade vid särskilda ungdomshem
Många ungdomar placerade vid särskilda ungdomshem har rapporterats vara i lässvårigheter. Dock saknas det evidensbaserade läsinterventioner för denna grupp av unga. Eftersom många av dem även kännetecknas av koncentrationssvårigheter och bristfällig skolbakgrund är de i behov av individanpassade läsinterventioner, som inte kräver uthållighet. Den datoriserade flash-cardmetoden är en läsintervention där lässvaga personer exponeras för ord under en kort tid. Läsinterventionen individualiseras och förutsätter inte god uthållighet. Flash-cardmetoden har sin teoretiska utgångspunkt i sight wordläsning, vilket innebär att läsaren har tillgång till en form av ordlexikon i minnet och läsningen blir mer effektiv då ord läses automatiskt.
Syftet med föreliggande studie var att pröva hur en datoriserad flash-cardmetod med fokus på avkodning kan fungera bland ungdomar placerade vid särskilda ungdomshem.
Slutsatsen av studien är att den datoriserade flash-cardmetoden visade positiva effekter på ungdomarnas avkodningsförmåga, men att den behöver undersökas i större omfattning inom SiS skolverksamhet. Detta för att det ska vara möjligt att fastslå huruvida flash-cardmetoden är en effektiv metod som bidrar till att ungdomarna kan läsa både enskilda ord och text med flyt och förståelse.
-
7 2022 Ungdomar utskrivna från SiS särskilda ungdomshem 2020
Denna rapport redovisar uppgifter från ADAD utskrivningsintervjuer, som görs i samband med att ungdomarna skrivs ut eller friges från ett av SiS särskilda ungdomshem. Intervjuerna syftar till att ge ungdomarna en möjlighet att tala om hur de har upplevt vistelsen på institutionen, bland annat genom att fråga ungdomarna om de har fått hjälp och hur delaktiga de har varit i sin vård och behandling. År 2020 skedde 1351 utskrivningar och frigivningar1. Rapporten bygger på de totalt 1001 utskrivningsintervjuer som genomfördes med ungdomar under året.
-
6 2022 Personer utskrivna från SiS LVM-hem 2020
Vid utskrivning från SiS LVM-hem får klienten möjlighet att berätta om vårdtiden. Frågorna är strukturerade och handlar om hur klienten upplevt tiden på LVM-hemmet; vad som har varit bra och dåligt, vad som har förändrats och hur den fortsatta planeringen ser ut direkt efter utskrivning från SiS. Syftet med denna tabellsammanställning är att ge en övergripande bild av hur klienterna upplevde LVM-placeringen och den hjälp och stöd de fick under placeringen. I denna tabellsammanställning redovisas hur intervjuade klienter som blivit utskrivna från SiS under 2020 upplevde tiden på LVM-hemmet.
-
5 2022 Forskningsprojekt finansierade av Statens institutionsstyrelse
Den här rapporten presenterar de nya forskningsprojekt inom ungdoms- vård och missbruksvård som påbörjas under 2022. Dessutom redovisas pågående och avslutad forskning från tidigare år. Presentationen innehåller uppgifter om huvudsökande och beviljat belopp, liksom en beskrivning av projektens innehåll.
-
4 2022 Personer intagna på SiS LVM-hem 2020
LVM-vårdens främsta syfte är att avbryta en individs missbruk om missbruket riskerar att allvarligt skada individens egna eller närståendes liv och hälsa. Omhändertagandet för vård utan samtycke stöds av lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall, LVM. LVM-vården syftar även till att påbörja behandling och motivera till fortsatt vård i frivillig form. LVM-vården får pågå under högst sex månader.
Vid intagningen till ett LVM-hem genomför klienten en DOK-intervju med struk-turerade frågor inom olika livsområden. -
3 2022 Ungdomar intagna på SiS särskilda ungdomshem under 2020
Statens institutionsstyrelse, SiS, ansvarar för individuellt anpassad tvångsvård och behandling av ungdomar med allvarliga psykosociala problem. Skälen för en placering kan vara missbruk, kriminalitet och/eller annat socialt nedbrytande beteende.
Den här tabellsammanställningen baserar sig på den intervju som görs med ungdomar vid intagning på ett ungdomshem (ADAD-inskrivningsintervju). Syftet med sammanställ-ningen är att ge en beskrivning av ungdomarnas bakgrund, deras situation inom olika livsområden samt det behov av hjälp och stöd som de själva uppger vid intagning.
Tabellsammanställningen inleds med en beskrivande del om SiS ungdomsvård, ADAD-intervjun samt en materialbeskrivning. Resultatet av intervjuerna redovisas kapitelvis för varje livsområde i form av en inledande sammanfattning samt tabeller.
Tabellsammanställningen är framtagen vid avdelningen för utveckling av vård och behandling. -
2 2022 Ungdomar intagna på SiS särskilda ungdomshem under 2019
Statens institutionsstyrelse, SiS, ansvarar för individuellt anpassad tvångsvård och be-handling av ungdomar med allvarliga psykosociala problem. Skälen för en placering kan vara missbruk, kriminalitet och/eller annat socialt nedbrytande beteende. Den här tabellsammanställningen baserar sig på den intervju som görs med ungdomar vid in-tagning på ett ungdomshem (ADAD-inskrivningsintervju). Syftet med sammanställ-ningen är att ge en beskrivning av ungdomarnas bakgrund, deras situation inom olika livsområden samt det behov av hjälp och stöd som de själva uppger vid intagning.
Tabellsammanställningen inleds med en beskrivande del om SiS ungdomsvård, ADAD-intervjun samt en materialbeskrivning. Resultatet av intervjuerna redovisas ka-pitelvis för varje livsområde i form av en inledande sammanfattning samt tabeller.
Tabellsammanställningen är framtagen vid avdelningen för utveckling av vård och be-handling. -
1 2022 Barnets bästa när barn begår allvarliga brott
När barn begår allvarliga brott ställs samhället inför dilemmat att proportionerligt bestraffa
barnet i förhållande till brottets allvar och att ge de unga vård och behandling utifrån barnets behov av vård. Den svenska socialtjänsten har en central roll i påföljdssystemet för unga lagöverträdare i åldern 15–17 år, dels genom inflytande under straffprocessen, dels vid domstolens val av påföljd. Socialtjänsten kan därutöver besluta om förlängning av påföljden sluten ungdomsvård (LSU) genom tillämpning av Lag med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU). Påföljden övergår då från ett straff till vård utifrån den unges behov om det bedöms vara det bästa för den unge. Syftet med föreliggande projekt var att genom tre delstudier studera om och på vilket sätt samhällets reglering och hantering av unga som begår allvarliga brott sker utifrån den unges behov och bästa, när fortsatt vård beslutas med stöd av LVU efter avtjänat straff enligt LSU. -
7 2021 Utfall av lagstadgad tvångsvård för personer med missbruks- och beroendeproblem
Forskning om utfall av lagstadgad tvångsvård är relativt begränsad där studiers metoddesign leder till svårigheter i att mäta effektivitet av tvångsvård. Syftet med föreliggande studie var att sammanställa internationell forskning om lagstadgad tvångsvård som tilldöms vuxna personer med missbruks- och beroendeproblem, och utfall samt genomförbarhet av sådan vård. Vidare var syftet att undersöka om eventuell förbättring är relaterad till lagtyp, tvångsvårdens utformning eller vårdens varaktighet och om rapporteringen av utfall av lagstadgad tvångsvård har förändrats över tid.
-
6 2021 Att uppleva, motverka och hantera konflikter inom tvångsvård och arbetet med Trygghetsplaner
Den här rapporten redovisar en studie om konflikter inom SiS och användningen av individuella trygghetsplaner i hanteringen av konflikter. Studien har också som syfte att belysa hur maktdimensionerna kön, etnicitet och ålder har betydelse för konflikter. Detta har studerats genom intervjuer med intagna ungdomar (LVU) och vuxna (LVM) samt personal (totalt 95 intervjuer) samt en genomgång av de upprättade TP för de intervjuade intagna.
Studien genomfördes i samarbete med Stockholms universitet.
-
5 2021 Forskningsprojekt finansierade av Statens institutionsstyrelse, SiS
Den här rapporten presenterar de nya forskningsprojekt inom ungdomsvård och missbruksvård som påbörjas under 2019. Dessutom redovisas pågående och avslutad forskning från tidigare år. Presentationen innehåller uppgifter om huvudsökande och beviljat belopp, liksom en beskrivning av projektens innehåll.
-
4 2021 ACT inom sluten ungdomsvård
Behandling av ungdomar inom institutionsvård kan vara en utmaning, där samsjuklighet och låg psykosocial funktionsnivå är vanligt förekommande. Kognitiv beteendeterapi (KBT) har visat sig vara den mest effektiva behandlingsmetoden för denna grupp, men ger oftast små förbättringar. Därför finns det utrymme och potential för att utveckla nya och effektivare behandlingsmetoder. Acceptance and Commitment Therapy (ACT) skulle kunna vara en sådan metod.
Syftet med föreliggande studie var att testa om det gick att genomföra en ACT-gruppintervention för ungdomar som tvångsvårdas och undersöka vilka eventuella effekter behandlingen har. -
3 2021 Ensamkommande ungdomar i SiS-vård
Syftet med den här studien har varit att undersöka och analysera vad som kännetecknar gruppen ensamkommande ungdomar som placeras inom Statens institutionsstyrelse (SiS), vad som föranleder dessa placeringar och kännetecknar insatserna från SiS, samt hur ensamkommande ungdomar själva uppfattar och förstår placeringen. Detta har undersökts genom analys av befintlig dokumentation inom SiS, intervjuer med personal från socialtjänst och SiS, samt med SiS-placerade ensamkommande ungdomar.
Resultaten visar att ensamkommande ungdomar som placeras på SiS är en heterogen grupp med stor spännvidd i problemens karaktär och omfattning, och att problemen delvis skiljer sig från andra SiS-placerade ungdomar. Inom gruppen ensamkommande ungdomar fanns både de som uppfattades ha mindre omfattande sociala problem än andra SiS-placerade ungdomar, och ungdomar som beskrevs ha en tyngre och mer komplex problematik. Till den senare gruppen nämndes ofta "gatubarn" som definierad kategori. Som specifikt för de ensamkommande ungdomarna framhölls också mer "psykiatrisk" och migrationsrelaterad problematik, samt att dessa ungdomar har liten kunskap om det svenska samhället.
Studien tyder på att både SiS och socialtjänsten har svårigheter med att organisatoriskt möta de ensamkommande ungdomarnas behov inom ramen för befintlig verksamhet, samt att detta lett till konflikter om hur problemen ska definieras och vilken organisation som ska bära det huvudsakliga ansvaret för att praktiskt ta hand om dem.
-
2 2021 Ensamkommande ungdomars placering vid SiS särskilda ungdomshem. Placeringsmotiv, problembild och insatser
Under de senaste åren har antalet ensamkommande ungdomar som placeras på SiS särskilda ungdomshem ökat. Under 2017 var ungefär 33 procent av samtliga pojkar placerade på SiS ensamkommande. Detta kan delvis förstås mot bakgrund av den kraftiga ökning av antalet ensamkommande barn och ungdomar som sökt asyl i Sverige fram till 2015. Forskning om ensamkommande barn och unga visar att denna grupp kan behöva insatser som underlättar självständighetsgörande i Sverige, samt att det hos vissa finns en utsatthet för psykisk ohälsa. Forskningen om tvångsvård av ensamkommande ungdomar är dock begränsad. Ensamkommande ungdomar är en ny och växande målgrupp hos SiS och väcker därför en rad nya utmaningar. SiS har i en egen kartläggning konstaterat att personal ibland uppfattar att ensamkommande ungdomar placeras på SiS på "vagare grunder än ungdomar som är uppvuxna i Sverige" (Kaunitz & Jakobsson, 2014:9), att språkproblemen försvårar och att det kan vara svårt att utforma lämpliga insatser för dessa ungdomar.
Syftet med denna rapport är att bidra till ökad kunskap om på vilka grunder ensamkommande ungdomar placeras på SiS, hur placeringsinsatsen organiseras och om insatserna under placeringen skiljer sig jämfört med insatserna för andra placerade ungdomar.
-
1 2021 Integrerad behandling av missbruk och psykisk sjukdom: Pilotimplementering inom LVM-vården
Samsjuklighet bland personer med missbruk och/eller beroende är vanligt förekommande. Exempelvis är psykiska sjukdomar tre gånger så vanligt hos de som missbrukar alkohol, jämfört med hos personer som inte gör det. Särskilt vanligt förekommande är samsjuklighet av missbruk och psykiska sjukdomar bland klienter som befinner sig i
missbruksvårdens sammanhang. Tidigare forskning har visat att behandling av missbruk och beroende med psykiatrisk samsjuklighet är mest effektiv när insatserna integreras. Trots detta saknas sådan behandling på bred basis. Syftet med föreliggande projekt var att pilottesta integrerad behandling i LVM-vårdens kontext, med huvudfokus på genomförbarhet och hållbarhet. Ett underordnat syfte var att beskriva effekterna av sådan behandling. -
7 2020 Bort från tristessen - Ett exempel från en undersökning av våldshändelser på särskilda ungdomshem
Syftet med projektet Våldets förgrund och bakgrund har varit att utforska våldshändelser utifrån interaktionistiska, sekventiella och narrativa perspektiv, det vill säga perspektiv som uppmärksammar samspel, förlopp och berättelser snarare än enbart formell dokumentation (jfr Riessman, 2008, angående narrativ analys). Den här kortrapporten beskriver det här projektet samt återger ett exempel på en våldshändelse, kallad ”händelsen med kaoset”. Idén med att ge gott om utrymme till en enskild händelse är att ge läsaren inblick i komplexiteten i våldsamma förlopp.
-
6 Särskilda vård- och resursbehov - En kartläggning av särskilt vård- och resurskrävande ungdomar och klienter som vårdats inom SiS åren 2018 och 2019
Statens institutionsstyrelse, SiS, vårdar varje år ett antal ungdomar och klienter med särskilt omfattande vård- och resursbehov. Genom åren har olika praktiska och strukturella lösningar för att möta dessa behov skapats och prövats. För att öka kunskapen om gruppen med särskilda vård- och resursbehov, samt utreda hur arbetet med gruppen utförs i dag, fick utvecklingsdirektören i uppdrag att genomföra En kartläggning av särskilt vårdkrävande ungdomar och klienter och en utredning av beslutsprocessen för bedömning m.m.
Uppdraget genomfördes vid forsknings- och utvecklingsenheten på SiS huvudkontor under hösten 2019 och våren 2020. Föreliggande rapport är en redovisning av kartläggningen.
-
5 2020 Forskningsprojekt Finansierade av Statens institutionsstyrelse, SiS
Forskning och utveckling har alltid haft en framskjuten plats inom SiS.
Myndigheten finansierar en rad forsknings- och utvecklingsprojekt som ska förbättra vården och höja personalens kompetens.Den här rapporten presenterar de nya forskningsprojekt inom ungdomsvård och missbruksvård som påbörjas under 2020. Dessutom redovisas pågående och avslutad forskning från tidigare år. Presentationen innehåller uppgifter om huvudsökande och beviljat belopp, liksom en beskrivning av projektens innehåll.
-
4 2020 Ungdomar utskrivna från SiS särskilda ungdomshem 2019
Denna rapport redovisar uppgifter från ADAD utskrivningsintervjuer, som görs i samband med att ungdomarna skrivs ut eller friges från ett av SiS särskilda ungdomshem.
Intervjuerna syftar till att ge ungdomarna en möjlighet att tala om hur de har upplevt vistelsen på institutionen, bland annat genom att fråga ungdomarna om de har fått hjälp och hur delaktiga de har varit i sin vård och behandling.
År 2019 skedde 1323 utskrivningar och frigivningar. Rapporten bygger på de totalt 1021 utskrivningsintervjuer som genomfördes med ungdomar under året.Resultatet av intervjuerna redovisas i rapporten i form av tabeller. Rapporten inleds med en kort beskrivning av SiS ungdomsvård, av ADAD-intervjuerna och av materialet. -
3 2020 Personer intagna på SiS LVM-hem 2019
Vid intagningen till ett LVM-hem genomför klienten en DOK-intervju med strukturerade frågor inom olika livsområden. Resultatet används när personal, klient och socialtjänst planerar för vilken typ av stöd och vilka insatser klienten har behov av på kort och lång sikt. Tabellverket för 2019 redovisar uppgifter från DOK inskrivningsintervjuer med syfte att visa den procentuella köns- och, i de flesta fall även, åldersfördelningen av LVM-klienters livssituation och upplevelse av SiS vård. Under 2019 togs 927 enskilda personer in på SiS LVM-hem, varav 297 kvinnor och 630 män. Information om 799 individer ingår i detta tabellverk, varav 263 kvinnor och 536 män.
Rapporten är sammanställd vid avdelningen för utveckling av vård och behandling.
-
2 2020 Personer utskrivna från SiS LVM-hem 2019
I det här tabellverket redovisas hur intervjuade klienter som
blivit utskrivna från SiS under 2019 upplevde tiden på LVM-hemmet.
Klienternas upplevelse av bemötande och trivsel under placering är relevant för att kunna etablera en relation till personalen och därmed öka mottagligheten för behandling. Nästan tre fjärdedelar (73 procent) anser att de fick ett bra bemötande vid ankomsten till LVM-hemmet och drygt fyra femtedelar (83 procent) anser att de har fått information om sina rättigheter (t.ex. hur man överklagar beslut eller framför klagomål). Mer än hälften (56 procent) av klienterna anger att de trivts på institutionen och två tredjedelar med sina rum (60 procent). Nästan alla klienter (93 procent) anger att de känt sig trygga på institutionen, och knappt fyra femtedelar anser att personalen tog sig tid när de behövde prata (78 procent). Ett fåtal klienter anger att de varit utsatta
för allvarligt våld, misshandel eller övergrepp av fysisk (5 procent), eller psykisk (6 procent), karaktär på någon SiS-institution. -
1 2020 SiS Rapport Akutavdelningar på särskilda ungdomshem
Syftet med detta projekt har varit att undersöka och analysera praktiken på akutavdelningar på särskilda ungdomshem utifrån ungdomarnas, personalens och socialtjänstens perspektiv, samt praktikens konsekvenser för ungdomar och personal på särskilda
ungdomshem. En utgångspunkt för projektet har varit att akut-avdelningar på särskilda ungdomshem skiljer sig från andra avdelningstyper inom SiS utifrån att vården inleds
i ett akut skede och ska pågå under en begränsad tid, vidare saknas ett utredningsuppdrag eller ett behandlingsuppdrag. En central fråga blir därmed vad praktiken och vårdinnehållet på akutavdelningar kan sägas bestå av och hur akutpraktiken uppfattas av olika centrala aktörer. -
6 2019 Forskningsprojekt finansierade av Statens institutionsstyrelse, SiS
Forskning och utveckling har sedan myndigheten bildades 1993/1994 haft en framskjuten plats inom SiS. Myndigheten finansierar en rad forsknings-, utvecklings- och utbildningsprojekt som ska förbättra vården och höja personalens kompetens.
SiS har ett särskilt forskningsprogram, som finns tillgängligt på myndighetens webbplats. SiS satsar främst på forskning rörande den egna verksamheten, dess personal och klientgrupper. Prioriterade områden är vårdens insatser och resultat, förändringsprocesser och förhållningssätt, organisations- och samverkansfrågor samt rättstillämpning.
Sammanställningen av SiS-finansierade forskningsprojekt är gjord på SiS forsknings- och utvecklingsenhet i oktober 2019.
-
5 2019 Personer utskrivna från SiS LVM-hem 2018
Vid utskrivning från SiS LVM-hem får klienten möjlighet att berätta om vårdtiden. Frågorna är strukturerade och handlar om hur klienten upplevt tiden på LVM-hemmet; vad som har varit bra och dåligt, vad som har förändrats och hur den fortsatta planeringen ser ut direkt efter utskrivning från SiS. Syftet med detta tabellverk är att ge en övergripande bild av hur klienterna upplevde LVM-placeringen och den hjälp och stöd de fick under placeringen. I det här tabellverket redovisas hur intervjuade klienter som blivit utskrivna från SiS under 2018 upplevde tiden på LVM-hemmet.
Tabellverket inleds med en beskrivning av den missbruksvård som bedrivs på SiS och det system som används för dokumentation och uppföljning samt en materialbeskrivning. Materialet från intervjuerna redovisas i form av tabeller.
Rapporten är sammanställd av SiS vård- och behandlingsenhet.
-
4 2019 Personer intagna på SiS LVM-hem 2018
Vid intagningen till ett LVM-hem genomför klienten en DOK-intervju med strukturerade frågor inom olika livsområden. Resultatet används när personal, klient och socialtjänst planerar för vilken typ av stöd och vilka insatser klienten har behov av på kort och lång sikt. Tabellverket för 2018 redovisar uppgifter från DOK inskrivningsintervjuer med syfte att visa den procentuella köns- och, i de flesta fall även, åldersfördelningen av LVM-klienters livssituation och upplevelse av SiS vård.
Tabellverket inleds med en beskrivning av den missbruksvård som bedrivs på SiS och det system som används för dokumentation och uppföljning samt en materialbeskrivning. Materialet från intervjuerna redovisas i form av tabeller.
Rapporten är sammanställd av SiS vård- och behandlingsenhet.
-
3 2019 Ungdomar utskrivna från SiSsärskilda ungdomshem 2018
Denna rapport redovisar uppgifter från ADAD utskrivningsintervjuer, som görs i samband med att ungdomarna skrivs ut eller friges från ett av SiS särskilda ungdomshem. Intervjuerna syftar till att ge ungdomarna en möjlighet att tala om hur de har upplevt vistelsen på institutionen, bland annat genom att fråga ungdomarna om de har fått hjälp och hur delaktiga de har varit i sin vård och behandling. År 2018 skedde 1237 utskrivningar och frigivningar. Rapporten bygger på de totalt 926 utskrivningsintervjuer som genomfördes med ungdomar under året.
Resultatet av intervjuerna redovisas i rapporten i form av tabeller. Rapporten inleds med en kort beskrivning av SiS ungdomsvård, av ADAD-intervjuerna och av materialet. Rapporten är sammanställd av SiS vård- och behandlingsenhet.
-
2 2019 Ungdomar intagna på SiS särskilda ungdomshem under 2018
Denna rapport redovisar uppgifter från ADAD inskrivningsintervjuer gjorda med ungdomar som blev intagna på SiS särskilda ungdomshem under 2018. Syftet med rapporten är att ge en beskrivning av ungdomarnas bakgrund, deras situation inom olika livsområden samt av vilket behov av hjälp och stöd de uppger vid inskrivning. Under år 2018 togs totalt 1107 enskilda ungdomar in på SiS ungdomshem (Staten institutionsstyrelse, 2019). Intervjuer med 771 av dem ingår i rapporten.
Resultatet av intervjuerna redovisas i rapporten i form av tabeller. Rapporten inleds med en beskrivande del om SiS ungdomsvård, ADAD-intervjuerna samt en materialbeskrivning. Rapporten är sammanställd av SiS vård- och behandlingsenhet.
-
1 2019 Läs- och skrivinterventioner för klienter boende på LVM-institutioner
Den här rapporten beskriver resultat från ett forskningsprojekt finansierat av SiS, Statens institutionsstyrelse. Studiens syfte har varit att erbjuda läs- och skrivåtgärder till de klienter som hade eller upplevde skriftspråkliga svårigheter.
Tidigare studier har beskrivit en kraftig överrepresentation av läs- och skrivsvårigheter bland personer placerade på olika typer av institutioner som fängelser, psykiatriska kliniker och särskilda ungdomshem. I den här studien prövas och utvärderas effekterna
av läs- och skrivinterventioner till klienter med upplevda lässvårigheter på LVM-institutioner. -
10 2018 Ungdomar utskrivna från SiS särskilda ungdomshem 2017
Statens institutionsstyrelse (SiS) ansvarar för de särskilda ungdomshem som bedriver vård och behandling av ungdomar som är omhändertagna enligt lagen (1990:52) om särskilda bestämmelser om vård av unga, LVU, och lagen (1998:603) om verkställighet av sluten ungdomsvård, LSU. Även frivilligt placerade ungdomar kan vårdas vid ungdomshemmen med stöd av socialtjänstlagen (2001:453), SoL.
Denna rapport redovisar uppgifter från ADAD utskrivningsintervjuer, som görs i samband med att ungdomarna skrivs ut eller friges från ett av SiS särskilda ungdomshem. Intervjuerna syftar till att ge ungdomarna en möjlighet att tala om hur de har upplevt vistelsen på institutionen, bland annat genom att fråga ungdomarna om de har fått hjälp och hur delaktiga de har varit i sin vård och behandling. År 2017 skedde 1 199 utskrivningar och frigivningar. Rapporten bygger på de totalt 922 utskrivningsintervjuer som genomfördes med ungdomar under året.
Resultatet av intervjuerna redovisas i rapporten i form av tabeller. Rapporten inleds med en kort beskrivning av SiS ungdomsvård, av ADAD-intervjuerna och av materialet. Rapporten är sammanställd av SiS vård- och behandlingsenhet.
-
9 2018 Ungdomar utskrivna från SiS särskilda ungdomshem 2014
Statens institutionsstyrelse (SiS) ansvarar för de särskilda ungdomshem som bedriver vård och behandling av ungdomar som är omhändertagna enligt lagen (1990:52) om särskilda bestämmelser om vård av unga, LVU, och lagen (1998:603) om verkställighet av sluten ungdomsvård, LSU. Även frivilligt placerade ungdomar kan vårdas vid ungdomshemmen med stöd av socialtjänstlagen (2001:453), SoL.
Denna rapport redovisar uppgifter från ADAD utskrivningsintervjuer, som görs i samband med att ungdomarna skrivs ut eller friges från ett av SiS särskilda ungdomshem. Intervjuerna syftar till att ge ungdomarna en möjlighet att tala om hur de har upplevt vistelsen på institutionen, bland annat genom att fråga ungdomarna om de fått hjälp och hur delaktiga de har varit i sin vård och behandling. År 2014 skedde 1268 utskrivningar och frigivningar. Den här rapporten bygger på de totalt 831 utskrivningsintervjuer som genomfördes med ungdomar under året.
Resultatet av intervjuerna redovisas i rapporten i form av tabeller. Rapporten inleds med en kort beskrivning av SiS ungdomsvård, av ADAD-intervjuerna och av materialet. Rapporten är sammanställd av SiS vård- och behandlingsenhet.
-
8 2018 Forskningsprojekt finansierade av Statens institutionsstyrelse, SiS
Forskning och utveckling har en framskjuten plats inom SiS. Myndigheten finansierar en rad forsknings-, utvecklings- och utbildningsprojekt som ska förbättra vården och höja personalens kompetens.
Den här rapporten presenterar de nya forskningsprojekt inom ungdomsvård och missbruksvård som påbörjas under 2018. Dessutom redovisas pågående och avslutad forskning från tidigare år. Presentationen innehåller uppgifter om huvudsökande och beviljat belopp, liksom en beskrivning av projektens innehåll.
-
7 2018 Ungdomar intagna på SiS särskilda ungdomshem under 2017
Denna rapport redovisar uppgifter från ADAD inskrivningsintervjuer gjorda med ungdomar som blev intagna på SiS särskilda ungdomshem under 2017. Syftet med rapporten är att ge en beskrivning av ungdomarnas bakgrund, deras situation inom olika livsområden samt av vilket behov av hjälp och stöd de uppger vid inskrivning. Under år 2017 togs totalt 1189 ungdomar in på SiS ungdomshem (Statens institutionsstyrelse, 2018). Intervjuer med 791 av dem ingår i rapporten.
En stor del av ungdomarna uppger att de har misslyckats i skolan, att de har svårigheter att hänga med i undervisningen, och/eller att de har skolkat mycket. Närmare 70 procent uppger att skolan är tråkig och ungefär hälften av ungdomarna har haft specialundervisning.
Resultatet av intervjuerna redovisas i rapporten i form av tabeller. Rapporten inleds med en beskrivande del om SiS ungdomsvård, ADAD-intervjuerna samt en materialbeskrivning.
-
6 2018 DBT-baserad färdighetsträning för män med ADHD i LVM-vård
Personer med ADHD har en förhöjd risk att utveckla ett missbruk. Följaktligen finns många klienter med ADHD i LVM-vården. DBT-baserad (dialektisk beteendeterapi) färdighetsträning i grupp är en behandlingsmetod som tidigare har prövats i öppenvård för behandling av klienter med ADHD, utan samsjuklighet med substansberoende. I den här rapporten redovisas resultat från ett behandlingsprojekt som undersökt genomförbarheten för metoden för klienter med ADHD i LVM-vård.
Studien inkluderade 40 män vårdade på SiS LVM-hem Hornö. LVM-hemmets målgrupp är män som, förutom ett allvarligt missbruk av alkohol och/eller narkotika, också har svåra psykiska störningar och/eller har en historia av våldsbenägenhet med utagerande beteende, samt klienter med diagnostiserat eller misstänkt neuropsykiatriskt funktionshinder. Den manualbaserade färdighetsträningen modifierades och anpassades för att passa klientgruppen i en tvångsvårdskontext. För att behandlingsmetoden skulle anses som genomförbar skulle minst 60 procent av de som påbörjade behandlingen fullfölja den. Deltagande på minst nio av tolv sessioner räknades som en fullföljd behandling. Resultatet visade att metoden var genomförbar enligt dessa kriterier. Av de 40 klienter som inkluderades i studien var det 70 procent (28 klienter) som fullföljde behandlingen. Vidare visade utvärderingen att de deltagare som fullföljt behandlingsprogrammet var nöjda. Självskattningar visade också att både ADHD-symptom och psykiatriska besvär minskade från före till efter behandling. Även det allmänna välbefinnandet förbättrades. Avdelningspersonalens skattningar av ADHD-symptomen visade emellertid inte en motsvarande minskning.
-
5 2018 Kompetens i Motiverande samtal inom 12 LVM-institutioner efter utbildning och handledning
Statens institutionsstyrelse (SiS) är en statlig myndighet som bedriver individuellt anpassad tvångsvård och behandling av ungdomar med allvarliga psykosociala problem och vuxna med missbruksproblem. Den här studien utvärderade kompetensen i Motiverande samtal (MI) hos personal på hem för personer som vårdas inom ramen för lagen om vård av missbrukare i vissa fall (LVM), mellan september 2014 och januari 2017.
MI är en evidensbaserad samtalsmetod som används för att påverka människor till beteendeförändring. MI utvecklades av psykologerna William R. Miller och Stephen Rollnick på 1980-talet för att behandla alkoholproblem, men används nu mer brett även i generell rådgivning och behandling. Meta-analyser av MI har visat små till medelstora effekter för framför allt substanssyndrom, rökning, kortsiktig viktnedgång, vissa medicinska symtom och hasardspelsyndrom. I Sverige har betydande resurser lagts ned på implementering av MI i hälso- och sjukvård, socialtjänst, kriminalvård och skola. MI har även lyfts fram i Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder från 2011 (http://www.socialstyrelsen.se/
nationellariktlinjerforsjukdomsforebyggandemetoder) och i Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende från 2015 (http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/ Attachments/19770/2015-4-2.pdf). -
4 2018 Personer utskrivna från SiS LVM-hem 2017
I denna rapport redovisas utskrivningsintervjuer som har gjorts i samband med att klienter skrivs ut från SiS LVM-institutioner. Syftet med de strukturerade DOK-intervjuerna är att klienterna ska få möjlighet att beskriva hur de har upplevt tiden på institutionen. I samband med varje intervju redogör även personalen för klientens vistelse.
I tabellverket ingår uppgifter om totalt 890 utskrivningar. Av dem är 598 män och 292 kvinnor. Klienterna är mellan 19 och 84 år gamla och medelåldern är 38 år.
-
3 2018 Personer intagna på SiS LVM-hem 2017
Med hjälp av DOK-systemet samlar SiS årligen in information om de klienter som vårdats på LVM-institutioner. Genom inskrivningsintervjuer dokumenteras bakgrund, livssituation och vårdbehov och den insamlade kunskapen är viktig för såväl verksamma behandlare som beslutsfattare och forskare.
Klienterna får genom intervjun en möjlighet att påverka vården genom att ge sin egen bild av sin situation och tala om vad de vill ha hjälp med. Inom SiS används informationen bland annat som underlag för SiS utredning LVM och behandlingsplanering. Rapporten beskriver information om de intagna klienterna och redovisar deras förutsättningar för 2017.
Under 2017 togs 985 enskilda personer in på SiS LVM-institutioner. Information om 861 individer ingår tabellverket, varav 296 kvinnor och 565 män.
-
2 2018 Ungdomar utskrivna från SiS särskilda ungdomshem 2016
Statens institutionsstyrelse (SiS) ansvarar för de särskilda ungdomshem som bedriver vård och behandling av ungdomar som är omhändertagna enligt lagen (1990:52) om särskilda bestämmelser om vård av unga, LVU, och lagen (1998:603) om verkställighet av sluten ungdomsvård, LSU. Även frivilligt placerade ungdomar kan vårdas vid ungdomshemmen med stöd av socialtjänstlagen (2001:453), SoL.
Denna rapport redovisar uppgifter från ADAD utskrivningsintervjuer, som görs i samband med att ungdomarna skrivs ut från ett av SiS särskilda ungdomshem. Intervjuerna syftar till att ge ungdomarna en möjlighet att tala om hur de har upplevt vistelsen på institutionen, bland annat genom att fråga ungdomarna hur mycket hjälp de anser att de har fått och hur delaktiga de har varit i sin vård och behandling. År 2016 skedde 1290 utskrivningar och frigivningar. Rapporten bygger på de totalt 935 utskrivningsintervjuer som genomfördes med ungdomar under året.
-
1 2018 Ungdomar utskrivna från SiS särskilda ungdomshem 2015
Statens institutionsstyrelse (SiS) ansvarar för de särskilda ungdomshem som bedriver vård och behandling av ungdomar som är omhändertagna enligt lagen (1990:52) om särskilda bestämmelser om vård av unga, LVU, och lagen (1998:603) om verkställighet av sluten ungdomsvård, LSU. Även frivilligt placerade ungdomar kan vårdas vid ungdomshemmen med stöd av socialtjänstlagen (2001:453), SoL.
Denna rapport redovisar uppgifter från ADAD utskrivningsintervjuer, som görs i samband med att ungdomarna skrivs ut från ett av SiS särskilda ungdomshem. Intervjuerna syftar till att ge ungdomarna en möjlighet att tala om hur de har upplevt vistelsen på institutionen, bland annat genom att fråga ungdomarna hur mycket hjälp de anser att de har fått och hur delaktiga de har varit i sin vård och behandling.
År 2015 skedde1319 utskrivningar och frigivningar. Den här rapporten bygger på de totalt 903 utskrivningsintervjuer som genomfördes med ungdomar under året.
-
12 2017 Hantering av hot och våld Personalens syn på etik, bemötande och säkerhet i mötet med ungdomar på institutioner
Att motverka hot och våld på våra institutioner är en viktig fråga för SiS. Det handlar om att ge en trygg och säker vistelse för våra ungdomar och klienter, men också att kunna erbjuda personalen en god arbetsmiljö och förebygga risken för hot och våld på arbetsplatsen. Den här studien belyser problematiken kring hot och våld i institutionell miljö ur ett arbetsmiljöperspektiv och ger personalens syn på etik, bemötande och säkerhet i mötet med ungdomar på institution. Syftet är att öka kunskapen om personalens sätt att förstå och hantera hotfulla och våldsamma situationer som uppstår.
Studien genomfördes på två särskilda ungdomshem och en barn- och ungdomspsykiatrisk klinik. Med hjälp av en enkätundersökning och intervjuer har författarna funnit relationella, strukturella och kulturella faktorer som spelar en viktig roll för hur personalen förstår och hanterar hot och våld på arbetsplatsen. De identifierar också viktiga faktorer som kan motverka hot och våld, till exempel ett öppet arbetsklimat och genomtänkta strategier och metoder. Rapporten ger en värdefull inblick i hur vålds- och hotincidenter upplevs av personalen och kan utgöra ett underlag för fortsatt utvecklingsarbete.
-
11 2017 Ungdomar intagna på SiS särskilda ungdomshem under 2016
Den här rapporten bygger på de ADAD-intervjuer som görs i samband med att ungdomar skrivs in på SiS. Genom intervjun får ungdomarna en möjlighet att påverka vården genom att ge sin egen bild av sin situation och tala om vad de vill ha hjälp med.
Det är personal på de särskilda ungdomshemmen som genomför intervjuerna. Ungdomarna får muntlig och skriftlig information om syftet med intervjun och att det är frivilligt att delta. Under år 2016 togs totalt 1095 ungdomar in på SiS ungdomshem. Information om 838 av dem ingår i rapporten.
ADAD står för Adolescent Drug Abuse Diagnosis och har utvecklats i USA av två forskare, Alfred Friedman och Arlene Utada. I samarbete med dem har SiS anpassat och vidareutvecklat ADAD till svenska förhållanden.
Intervjun ger SiS en gemensam grund för bedömning av ungdomarnas problematik och hjälper oss att utveckla och förbättra ungdomsvården. För institutionerna innebär ADAD även ett stöd vid behandlingsplanering.
-
10 2017 Ungdomar intagna på SiS särskilda ungdomshem under 2015
Den här rapporten bygger på de ADAD-intervjuer som görs i samband med att ungdomar skrivs in på SiS. Genom intervju får ungdomarna en möjlighet att påverka vården genom att ge sin egen bild av sin situation och tala om vad de vill ha hjälp med.
Det är personal på de särskilda ungdomshemmen som genomför intervjuerna. Ungdomarna får muntlig och skriftlig information om syftet med intervju och att det är frivilligt att delta. Under år 2015 togs totalt 1 158 ungdomar in på SiS ungdomshem, varav 282 var flickor och 543 pojkar. Information om 825 av dem ingår i rapporten.
ADAD står för Adolescent Drug Abuse Diagnosis och har utvecklats i USA av två forskare, Alfred Friedman och Arlene Utada. I samarbete med dem har SiS anpassat och vidareutvecklat ADAD till svenska förhållanden.
Intervjun ger SiS en gemensam grund för bedömning av ungdomarnas problematik och hjälper oss att utveckla och förbättra ungdomsvården. För institutionerna innebär ADAD ett stöd vid behandlingsplanering.
-
9 2017 SiS VÅRDMILJÖ – En guide för lokalutveckling
Statens institutionsstyrelse, SiS, har tillsammans med Chalmers tekniska högskola tagit fram en rapport om SiS fysiska vårdmiljö. Avsikten med rapporten har varit att öka medvetenheten och kunskapen om den fysiska vårdmiljöns betydelse men också att ge stöd för att börja problematisera och arbeta mer aktivt med denna. Arbetet med rapporten har haft en betydande roll då SiS samtidigt tagit fram modeller för nya hus och avdelningar.
Lokalerna och den fysiska miljön ska fungera som ett stöd i och för verksamheten. Det handlar exempelvis om att göra det möjligt för klienter och ungdomar att bibehålla sin integritet och få stöd för vardagliga aktiviteter. Lokalerna kan även spela stor roll genom att ge sinnesintryck och associationer som kan bidra till positiva reaktioner, minska stress och skapa känslor som trygghet, ro och glädje.
SiS har parallellt med rapporten tagit fram en standardavdelning. SiS standardavdelning är en del av det kapacitetsprojekt som inleddes 2015 med syfte att utöka antalet platser på både särskilda ungdomshem och LVM-hem. Målet är 150 nya platser till år 2019. Det är nu beslutat att standardavdelningar ska byggas på SiS ungdomshem Folåsa, Ljungbacken och Johannisberg samt en helt ny institution i Hässleholm.
-
8 2017 Betydelse av öppenhet under institutionstiden för ungdomar dömda till sluten ungdomsvård. Hur påverkas vardagen vid institutionen och återfall i brott?
Unga brottslingar dömda till sluten ungdomsvård är en grupp som i hög utsträckning återfaller i brott eller fortsätter sin kriminella karriär in i vuxen ålder. Insatser som kan minska antalet återfall är angeläget för både förövarna själv, potentiella nya offer och samhället som helhet. Samtidigt visar forskning om institutionsbehandling av ungdomar med antisocial problematik att en viktig faktor för att nå positiva resultat är att behandlingen bedrivs inom så öppna former som möjligt. I rapporten redovisas resultat från en studie som undersöker på vilket sätt öppenhet under institutionstiden är relaterad till återfall i brott fem år efter sluten ungdomsvård och vilken betydelse öppenheten har för vardagen på institutionen. Studien baseras på såväl kvantitativ information om ungdomar dömda till sluten ungdomsvård mellan åren 1999–2006 som fördjupande intervjuer med dömda pojkar och personal som arbetar inom den slutna ungdomsvården.
Rapporten ger en fördjupad bild av ungdomarnas upplevelse av att vara inlåsta. Av pojkarnas berättelser framgår att möjligheten att vistas utanför ungdomshemmet ofta, men inte alltid, upplevs positivt, medan de skötsamhetskriterier personalen ställer upp för ungdomarnas utevistelser riskerar att generera disciplinering, ytanpassning och bitvis destruktiva relationer mellan ungdomarna och personalen.
Sammantaget visar resultaten att öppnare former kan bidra till en bättre miljö för ungdomarna och minska andelen ungdomar som återfaller i brott.
-
7 2017 Forskningsprojekt finansierade av Statens institutionsstyrelse, SiS
Forskning och utveckling har en framskjuten plats inom SiS. Myndigheten finansierar en rad forsknings- och utvecklingsprojekt som ska förbättra vården och höja personalens kompetens.
Den här rapporten presenterar de nya forskningsprojekt inom ungdomsvård och missbruksvård som påbörjas under 2017. Dessutom redovisas pågående och avslutad forskning från tidigare år. Presentationen innehåller uppgifter om huvudsökande och beviljat belopp, liksom en beskrivning av projektens innehåll.
-
6 2017 Personer utskrivna från SiS LVM-hem 2014, en sammanställning av DOK utskrivningsintervju
Med hjälp av DOK systemet samlar SiS årligen in information om de klienter som vårdats på LVM-institutioner. I den här rapporten redovisas DOKutskrivningsintervjuer som har gjorts i samband med att klienter skrivs ut från LVM.
I rapporten redovisas ett urval av intervjufrågorna i grafisk form som geren övergripande bild om hur klienterna upplevt LVM-vården avseende bemötande och omvårdnad, delaktighet, missbruksbehandling samt 27 § LVM.
I bilaga redovisas samtliga intervjufrågor i tabellform.
Under 2014 skrevs 1 072 enskilda personer ut och i den här rapporten ingår 449 av dem.
-
4 2017 Personer intagna på SiS LVM-hem 2016 En tabellsammanställning av DOK inskrivningsintervju
Med hjälp av DOK-systemet samlar SiS årligen in information om de klienter som vårdats på LVM-institutioner. Genom inskrivningsintervjuer dokumenteras bakgrund, livssituation och vårdbehov och den insamlade kunskapen är viktig för såväl verksamma behandlare som beslutsfattare och forskare.
Klienterna får genom intervjun en möjlighet att påverka vården genom att ge sin egen bild av sin situation och tala om vad de vill ha hjälp med. Inom SiS används informationen bland annat som underlag för SiS utredning LVM och behandlingsplanering. Rapporten beskriver information om de intagna klienterna och redovisar deras förutsättningar för 2015.
Under 2016 togs 990 enskilda personer in på SiS LVM-hem. I det här tabellverket
ingår uppgifter om 900 av dem, 594 män och 306 kvinnor.
-
3 2017 Personer utskrivna från SiS LVM-hem 2015. En tabellsammanställning av DOK utskrivningsintervju
I denna rapport redovisas utskrivningsintervjuer som har gjorts i samband med att klienter skrivs ut från SiS LVM-institutioner. Syftet med de strukturerade DOK-intervjuerna är att klienterna ska få möjlighet att beskriva hur de har upplevt tiden på institutionen. I samband med varje intervju redogör även personalen för klientens vistelse. I tabellverket ingår uppgifter om totalt 910 enskilda klienter, 613 män och 297 kvinnor.
-
2 2017 Personer intagna på SiS LVM-hem 2015. En tabellsammanställning av DOK inskrivningsintervju
Med hjälp av DOK-systemet samlar SiS årligen in information om de klienter som vårdats på LVM-institutioner. Genom inskrivningsintervjuer dokumenteras bakgrund, livssituation och vårdbehov och den insamlade kunskapen är viktig för såväl verksamma behandlare som beslutsfattare och forskare. Klienterna får genom intervjun en möjlighet att påverka vården genom att ge sin egen bild av sin situation och tala om vad de vill ha hjälp med. Inom SiS används informationen bland annat som underlag för SiS utredning LVM och behandlingsplanering. Rapporten beskriver information om de intagna klienterna och redovisar deras förutsättningar för 2015. Under 2015 togs 995 enskilda personer in på SiS LVM-hem. I den här rapporten
ingår uppgifter om 908 av dem, 594 män och 314 kvinnor.
-
1 2017 Behandlingsdilemman och identitet på ett särskilt ungdomshem för unga män
Rapporten ger inblick i samspelet mellan unga pojkar och personal på ett särskilt ungdomshem. Ramen präglas av en stark maktobalans som båda parter försöker förhålla sig till och emellanåt distansera sig från. Rapporten visar att det inte bara är ungdomarna som bjuder motstånd på olika sätt – vilket är förväntat – utan personalen försöker också hitta sätt att underkommunicera sin auktoritetsposition. Med bland annat teckenekonomi som exempel ger Anna Franzéns arbete en värdefull inblick i de dilemman behandlingsarbetet kan innebära för personalen och vilka uttryck detta kan ta sig i vardagliga situationer på ungdomshemmet.
Författare: Anna Franzén
-
5 2016 Betydelsen av etnicitet i vardagen på särskilda ungdomshem
Tillvaron på ett särskilt ungdomshem är speciell på många vis samtidigt som institutionsvardagen i stor grad speglar samhället i övrigt. Eftersom ungdomar och personal kommer nära inpå varandra under längre tid kan frågor om identitet och tillhörighet få extra stor betydelse i det sociala samspelet.
I rapporten undersöker författarna hur etnicitet visas upp, debatteras, skojas om eller används som ett retoriskt verktyg på särskilda ungdomshem. På grundval av observationer och intervjuer visar författarna hur vissa ämnen verkar vara särskilt lämpade för anspelningar på etnicitet, till exempel mat och musik.
Etnicitet kan emellertid användas på olika sätt – både som en resurs för att skapa gemenskap men också som ett tillhygge för att skämta, tillrättavisa eller verbalt angripa någon. Personalen kan även hänvisa till etnicitet för att förklara ungdomarnas problem och beteende liksom sina egna svårigheter i arbetet. Rapporten visar på den svåra balansen mellan att ta hänsyn till ungdomarnas grupptillhörigheter utan att befästa föreställningar om hur vissa individer ”är”.
Författare: Malin Åkerström och Jesper Hambert
-
4 2016 Hälsokontroll för SiS-ungdomar
En studie av hälsoproblem och vårdbehov hos ungdomar på fyra särskilda ungdomshem
Ungdomar som placeras på särskilda ungdomshem har oftast betydande problem på flera livsområden. Förutom kriminalitet, missbruk, ofullständig skolgång, bristande familjerelationer och generella anpassningssvårigheter uppvisar många ungdomar också omfattande psykisk och fysisk ohälsa.
I rapporten redovisas resultat från en studie av omfånget och svårighetsgraden av ett antal hälsoproblem hos SiS-placerade ungdomar.
-
3 2016 Forskningsprojekt finansierade av Statens institutionsstyrelse, SiS
Forskning och utveckling har alltid haft en framskjuten plats inom SiS. Myndigheten finansierar en rad forsknings- och utvecklingsprojekt som ska förbättra vården och höja personalens kompetens.
Den här rapporten presenterar de nya forskningsprojekt inom ungdomsvård och missbruksvård som påbörjas under 2016. Dessutom redovisas pågående och avslutad forskning från tidigare år. Presentationen innehåller uppgifter om huvudsökande och beviljat belopp, liksom en beskrivning av projektens innehåll.
-
2 2016 Personer intagna på SiS LVM-hem 2013 och 2014
En tabellsammanställning av DOK inskrivningsintervju.
Med hjälp av DOK-systemet samlar SiS årligen in information om de klienter som vårdats på LVM-institutioner. Genom inskrivningsintervjuer dokumenteras bakgrund, livssituation och vårdbehov och den insamlade kunskapen är viktig för såväl verksamma behandlare som beslutsfattare och forskare.
Klienterna får genom intervjun en möjlighet att påverka vården genom att ge sin egen bild av sin situation och tala om vad de vill ha hjälp med. Inom SiS används informationen bland annat som underlag för SiS utredning LVM och behandlingsplanering.
Rapporten beskriver information om de intagna klienterna och redovisar deras förutsättningar grafiskt för 2014 och i tabellform för 2013.
Denna rapport beskriver både 2013 och 2014. Under 2013 togs 949 enskilda personer in uppgifter för 785 personer redovisas i rapporten. 2014 togs 1081 enskilda individer in och i rapporten ingår uppgifter för 870 av dem.
-
1 2016 Ungdomar intagna på SiS särskilda ungdomshem 2014
En tabellsammanställning av ADAD inskrivningsintervju.
Den här rapporten bygger på de ADAD-intervjuer som görs i samband med att ungdomar skrivs in på SiS. Genom intervjun får ungdomarna en möjlighet att påverka vården genom att ge sin egen bild av sin situation och tala om vad de vill ha hjälp med.
Det är personal på de särskilda ungdomshemmen som genomför intervjuerna. Ungdomarna får muntlig och skriftlig information om syftet med intervjun och att det är frivilligt att delta.
Under år 2014 togs totalt 1158 ungdomar in på SiS ungdomshem, varav 349 var flickor och 809 pojkar. Information om 799 av dem ingår i rapporten.
ADAD står för Adolescent Drug Abuse Diagnosis och har utvecklats i USA av två forskare, Alfred Friedman och Arlene Utada. I samarbete med dem har SiS anpassat och vidareutvecklat ADAD till svenska förhållanden.
Intervjun ger SiS en gemensam grund för bedömning av ungdomarnas problematik och hjälper oss att utveckla och förbättra ungdomsvården. För institutionerna innebär ADAD ett stöd vid behandlingsplanering.
-
5 2015 Ungdomar utskrivna från SiS särskilda ungdomshem 2013
En tabellsammanställning av ADAD utskrivningsintervju.
I denna rapport redovisas utskrivningsintervjuer som har gjorts i samband med att ungdomar skrivs ut från SiS särskilda ungdomshem.
Syftet med de strukturerade ADAD-intervjuerna är att ungdomarna ska få möjlighet att beskriva hur de har upplevt tiden på institutionen. I samband med varje intervju redogör även personalen för den unges vistelse.
Under år 2013 skedde totalt 1328 utskrivningar och frigivningar. Information om 1109 av dem ingår i denna rapport.
-
4 2015 Ungdomar intagna på SiS särskilda ungdomshem 2013
En tabellsammanställning av ADAD inskrivningsintervju.
Den här rapporten bygger på de ADAD-intervjuer som görs i samband med att ungdomar skrivs in på SiS. Genom intervjun får ungdomarna en möjlighet att påverka vården genom att ge sin egen bild av sin situation och tala om vad de vill ha hjälp med.
Det är personal på de särskilda ungdomshemmen som genomför intervjuerna. Ungdomarna får muntlig och skriftlig information om syftet med intervjun och att det är frivilligt att delta.
Under år 2013 togs totalt 1 112 ungdomar in på SiS ungdomshem, varav 313 flickor och 799 pojkar. Information om 781 av dem ingår i denna rapport.
ADAD står för Adolescent Drug Abuse Diagnosis och har utvecklats i USA av två forskare, Alfred Friedman och Arlene Utada. I samarbete med dem har SiS anpassat och vidareutvecklat ADAD till svenska förhållanden.
Intervjun ger SiS en gemensam grund för bedömning av ungdomarnas problematik och hjälper oss att utveckla och förbättra ungdomsvården. För institutionerna innebär ADAD ett stöd vid behandlingsplanering.
-
3 2015 Forskningsprojekt finansierade av Statens institutionsstyrelse, SiS
Forskning och utveckling har alltid haft en framskjuten plats inom SiS. Myndigheten finansierar en rad forsknings- och utvecklingsprojekt som ska förbättra vården och höja personalens kompetens. Den här rapporten presenterar de nya forskningsprojekt inom ungdomsvård och missbruksvård som påbörjas under 2015. Dessutom redovisas pågående och avslutad forskning från tidigare år. Presentationen innehåller uppgifter om huvudsökande och beviljat belopp, liksom en beskrivning av projektens innehåll.
-
2 2015 När utredning skapar möjligheter
Överlämning av psykologutredningar till socialsekreterare, klienter och personal vid två LVM-institutioner.
Det övergripande syftet med tvångsvård enligt lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall är att motivera individen till fortsatt vård, i frivilliga former. Hur denna uppgift ska lösas är ingen enkel fråga, men den så kallade LVM-utredningen 2004 pekade på stora behov av att utveckla vårdens innehåll och kvalitet i enlighet med ny kunskap på fältet.
År 2005 gjordes ett förtydligande i lagstiftningen som innebar att tvångsvårdens uppdrag skulle genomföras med hjälp av behövliga insatser. För att kunna bestämma vilka insatser som är behövliga är det avgörande att en ordentlig utredning görs, det vill säga en systematisk kartläggning och bedömning av individens problem såväl som resurser. För att en utredning ska få genomslag i behandlingsarbetet och vårdplaneringen är dock förmedlingen av stor betydelse; hur uppfattas utredningen av mottagarna och hur användbar är den?
I rapporten redovisas resultat från en studie som genomfördes på två institutioner som varit förefångare när det gäller utredningsverksamheten inom LVM-vården. Genom deltagande observation på överlämningsmöten samt uppföljande intervjuer med klienter, socialsekreterare och institutionspersonal analyserar forskarna hur en psykologutredning delges och tolkas. När alla klienter numera erbjuds en strukturerad utredning under placeringen bidrar rapporten till att belysa utredningarnas potentiella betydelse i LVMvården.
Författare: Mats Fridell, Robert Holmberg, Ylva Benderix
-
1 2015 SiS-placerade ungdomars problematik i relation till andra ungdomar
En jämförelse med referensdata insamlade med ADAD 2010.
Statens institutionsstyrelse (SiS) tar emot ungdomar för vård till följd av missbruk, brottslig verksamhet eller annat socialt nedbrytande beteende. Det har emellertid saknats kunskap om hur SiS-placerade ungdomars problematik och livssituation förhåller sig i relation till andra ungdomar.
Referensdata från ett representativt urval av ungdomar skulle bidra till förbättrad kunskap om problemtyngd hos placerade ungdomar. Det skulle ha betydelse för bedömning av graden av problem hos placerade ungdomar och deras hjälpbehov. Ett representativt referensmaterial skulle bidra med värdefullt kunskapsstöd för utveckling av institutionsvården för ungdomar med allvarlig antisocial problematik.
SiS tillsammans med Socialstyrelsen initierade därför ett projekt och gav docent Helene Ybrandt, institutionen för psykologi, Umeå universitet, i uppdrag att ta fram ett representativt referensmaterial. Referensdata samlades in år 2009/2010 med hjälp av intervjuformuläret ADAD (Adolescent Drug Abuse Diagnosis) och består av intervjuer med 1 052 slumpmässigt utvalda ungdomar. Projektledaren ansvarade för och genomförde urval, datainsamling, inkodning och analys av referensmaterialet.
Författare: Helene Ybrandt, Stefan Nordqvist
-
3 2014 Forskningsprojekt finansierade av Statens institutionsstyrelse, SiS
Forskning och utveckling har alltid haft en framskjuten plats inom SiS. Myndigheten finansierar en rad forsknings- och utvecklingsprojekt som ska förbättra vården och höja personalens kompetens.
Den här rapporten presenterar de nya forskningsprojekt inom ungdomsvård och missbruksvård som påbörjas under 2014. Dessutom redovisas pågående och avslutad forskning från tidigare år. Presentationen innehåller uppgifter om huvudsökande och beviljat belopp, liksom en beskrivning av projektens innehåll.
-
2 2014 Tvångsvård ur ett juridiskt perspektiv
För SiS som myndighet och vårdgivare är juridiska frågor centrala och i SiS forskningsprogram är rättstillämpning ett prioriterat område.
Denna antologi innehåller fyra artiklar som på olika sätt berör juridiska perspektiv på tvångsvård av barn och vuxna. Författarna är alla forskare med mångårig erfarenhet av det juridiska fältet.
Antologin inleds av docent Gustav Svensson som redogör för utvecklingen av den svenska tvångsvårdslagstiftningen sedan socialtjänstreformen 1980. Fil.dr Magnus Israelsson beskriver i sitt kapitel förekomsten och förutsättningarna för tvångsvård av vuxna med missbruksproblem, ur ett internationellt perspektiv. Professor Titti Mattsson skriver om barnet och dess delaktighet vid beslut inom socialtjänst och hälso- och sjukvård, samt då barnet är föremål för forskning. Antologin avslutas av jur.lic. Elisabeth Eneroth som granskar föreställningen om könsneutrala rättsregler i lagtexter kontra rättstillämpning.
Texterna vänder sig till läsare med eller utan förkunskaper inom juridik. Förhoppningen är att antologin ska väcka intresse för juridiska frågor inom socialt arbete och stimulera till diskussion om tvångsinsatser för socialt utsatta individer.
Författare: Hillevi Busch (red.), Elisabeth Eneroth, Magnus Israelsson, Titti Mattsson, Gustav Svensson
-
1 2014 Vård i annan form enligt 27 § LVM
Lagstiftning, praktik och erfarenheter.
Att vårda en människa utan samtycke är ett långtgående ingrepp i dennes liv, och vistelsen i slutna eller låsta former bör därför begränsas. Sedan lagen om vård av missbrukare i vissa fall (LVM) infördes har det funnits en möjlighet att erbjuda klienter som tvångsvårdas för sitt missbruk så kallad vård i annan form, enligt 27 § LVM. Detta innebär att klienten fortfarande är inskriven i LVM-vården men att han eller hon vårdas i öppnare former utanför institutionen.
Rapporten är resultat av ett utvecklingsprojekt med syfte att från olika håll belysa vård i annan form (så kallad § 27-vård). Inledningsvis ges en historisk översikt över hur vård i annan form reglerats i lagen, och en jämförande analys av vård i annan form enligt LVM och öppen psykiatrisk tvångsvård. Därefter presenteras ett antal studier och utredningar som har berört vård i annan form. I en tredje delstudie redovisas § 27-vårdens omfattning och innehåll närmare, bland annat uppgifter om typer av placeringar under vård i annan form, antal sådana vistelser under samma LVM-period och vistelsetid på institutionen innan första § 27-placering. Vidare beskrivs processen vid en § 27-placering – generellt och i form av fallstudier från 2012. I en avslutande delstudie presenteras socialtjänstens och klienternas syn på vård i annan form utifrån dels de enkäter som skickats till ansvarig socialsekreterare efter varje avslutad placering, dels utskrivningsintervjuer som genomförts med klienterna.
Rapporten avslutas med en sammanfattning av resultaten och en diskussion om vilka reflektioner och lärdomar de kan bidra till.
Författare: Therese Reitan, Ida Isaksson
-
8 2013 Ungdomar utskrivna från SiS särskilda ungdomshem 2012
En tabellsammanställning av ADAD utskrivningsintervju.
I denna rapport redovisas utskrivningsintervjuer som har gjorts i samband med att ungdomar skrivs ut från SiS särskilda ungdomshem.
Syftet med de strukturerade ADAD-intervjuerna är att ungdomarna ska få möjlighet att beskriva hur de har upplevt tiden på institutionen. I samband med varje intervju redogör även personalen för den unges vistelse.
Under år 2012 skedde totalt 1331 utskrivningar och frigivningar. Information om 935 av dem ingår i denna rapport.
-
7 2013 Konstruktioner av etnicitet och kön på SiS särskilda ungdomshem
Denna rapport är baserad på en studie som undersöker hur etnicitet och kön tillskrivs betydelse i den vård och behandling som bedrivs vid SiS särskilda ungdomshem. Metoden är etnografisk och omfattar deltagande observationer samt intervjuer med personal på institutioner för pojkar och unga män i åldern 12–20 år.
Studien bidrar med ökad kunskap om hur etnicitet och kön konstrueras i vardagliga interaktioner och i organiseringen av verksamheten.
Ett viktigt resultat är att etnicitet och kön är av central betydelse för institutionspersonalens fördelning av olika arbetsuppgifter, likaså för hur de tolkar olika handlingar såväl i relation till kollegorna som i relation till ungdomarna.
Författare: Sabine Gruber
-
6 2013 "Det är värt risken". Unga inom SiS och sexuell hälsa
Rapporten presenterar en intervjustudie om sexuell hälsa bland unga, som har genomförts på två av SiS särskilda ungdomshem. Studien baseras på 20 intervjuer med nio flickor och elva pojkar i åldrarna 15–20 år. Ett särskilt fokus läggs på ungdomarnas egna erfarenheter, attityder och kunskaper.
Ungdomarna beskriver sexualiteten främst som en möjlighet att få något positivt, såsom närhet, njutning och bekräftelse, medan risken att drabbas av sexuellt överförbara sjukdomar, sexuella övergrepp eller oönskade graviditeter tonas ner. Ungdomarna tycks navigera i det sexuella landskapet med hjälp av olika strategier: bagatellisering av sexuella risker, bedömningar av sexuella risksituationer baserat på partnerns utseende och rykte, känslomässigt distanserande, senareläggande av tidpunkten för den sexuella debuten då denna varit ett övergrepp samt kompensatoriska handlingar.
Kanske är det just trygghetslängtan och bilden av kompensatoriska strategier i avsikt att söka sig till närhet och intimitet, som är den viktigaste pusselbiten i förståelsen av de ungas utsagor om sexuellt agerande.
Författare: Lotta Löfgren-Mårtenson, Malin Lindroth, Sven-Axel Månsson
-
5 2013 Personer intagna på SiS LVM-hem 2012
En tabellsammanställning av DOK inskrivningsintervju.
Med hjälp av DOK-systemet samlar SiS årligen in information om de klienter som vårdats på LVM-institutioner. Genom inskrivningsintervjuer dokumenteras bakgrund, livssituation och vårdbehov, och den insamlade kunskapen är viktig för såväl verksamma behandlare som beslutsfattare och forskare.
Klienterna får genom intervjun en möjlighet att påverka vården genom att ge sin egen bild av sin situation och tala om vad de vill ha hjälp med. Inom SiS används informationen bland annat som underlag för SiS utredning LVM och behandlingsplanering.
Under år 2012 togs totalt 948 personer in på SiS LVM-hem, varav 316 kvinnor och 632 män. Information om 779 av dem ingår i denna rapport.
-
4 2013 Ungdomar intagna på SiS särskilda ungdomshem 2012
En tabellsammanställning av ADAD inskrivningsintervju.
Den här rapporten bygger på de ADAD-intervjuer som görs i samband med att ungdomar skrivs in på SiS. Genom intervjun får ungdomarna en möjlighet att påverka vården genom att ge sin egen bild av sin situation och tala om vad de vill ha hjälp med.
Det är personal på de särskilda ungdomshemmen som genomför intervjuerna. Ungdomarna får muntlig och skriftlig information om syftet med intervjun och att det är frivilligt att delta.
Under år 2012 togs totalt 1 097 ungdomar in på SiS ungdomshem, varav 293 flickor och 804 pojkar. Information om 631 av dem ingår i denna rapport.
ADAD står för Adolescent Drug Abuse Diagnosis och har utvecklats i USA av två forskare, Alfred Friedman och Arlene Utada. I samarbete med dem har SiS anpassat och vidareutvecklat ADAD till svenska förhållanden.
Intervjun ger SiS en gemensam grund för bedömning av ungdomarnas problematik och hjälper oss att utveckla och förbättra ungdomsvården. För institutionerna innebär ADAD ett stöd vid behandlingsplanering.
-
3 2013 Vägen från utredning till åtgärd
Utredningsplaceringar vid särskilda ungdomshem.
Statens institutionsstyrelse, SiS, utreder årligen cirka 350 unga som är placerade på särskilda ungdomshem. Förutom en systematisk granskning av utredningar med hänsyn till innehåll och genomförande, är den centrala frågan i studien vad som händer sedan. Vilken betydelse har utredningen och de rekommendationer som ges för eventuella fortsatta insatser? Få forskningsstudier om utredningsplaceringar har gjorts tidigare.
I studien har 85 ungdomar följts från utredning till åtgärd och analyserna bygger på uppgifter från enkäter till socialsekreterare, utredningspersonal och behandlingspersonal.
Av rapporten framgår att socialtjänsten i hög grad följer de förslag till insatser som utredningen lämnar, men att det ibland saknas ett tydligt samband mellan en rekommendation och senare åtgärd. Även om rekommendationerna vanligen har följts helt eller delvis visar studien också att den fortsatta vården ofta är relativt instabil, med många oplanerade placeringsavbrott. Trots att stora resurser satsas på ungdomarnas utredningar verkar detta vara otillräckligt för en grupp ungdomar.
Som en av ett fåtal forskningsstudier om utredningsplaceringar bidrar denna rapport till en ökad förståelse för utredningsverksamhetens komplexitet och hur vägen mellan utredning, utredningsrekommendationer och senare åtgärd gestaltar sig.
Författare: Sofia Enell och Verner Denvall
-
2 2013 Forskningsprojekt finansierade av Statens institutionsstyrelse, SiS
Forskning och utveckling har alltid haft en framskjuten plats inom SiS. Myndigheten finansierar en rad forsknings- och utvecklingsprojekt som ska förbättra vården och höja personalens kompetens.
Den här rapporten presenterar de nya forskningsprojekt inom ungdomsvård och missbruksvård som påbörjas under 2013. Dessutom redovisas pågående och avslutad forskning från tidigare år. Presentationen innehåller uppgifter om huvudsökande och beviljat belopp, liksom en beskrivning av projektens innehåll.
-
1 2013 Meningsfullt lärande i skolverksamheten på särskilda ungdomshem
En övergripande frågeställning för den här studien är: Hur kan lärandesituationer arrangeras på SiS särskilda ungdomshem så att eleverna utvecklar ett intresse för skola och utbildning, blir motiverade för lärande och upplever meningsfullhet i studiesituationen?
Studien syftar till att utveckla djupare kunskap om hur elevers skolsituation ska kunna förbättras genom insatser som görs inom den skolförlagda delen under deras vistelsetid på de särskilda ungdomshemmen. Ett fokus riktas mot eleverna och deras skolerfarenheter. Ett annat är riktat mot lärarna och hur undervisningen arrangeras. Studien utgår från en livsvärldsansats, där forskaren under en treårsperiod har deltagit 400 timmar under hela skoldagar i åtta olika undervisningsgrupper. I studien ingår 59 elever och 36 lärare.
Framträdande för SiS skolverksamhet är att den är komplex med många olika verksamheter. Eleverna har skilda behov och förutsättningar, och befinner sig på olika utbildningsnivåer. De flesta elever har negativa erfarenheter från tidigare skolgång och ett dåligt självförtroende i skolarbetet. En nära relation till lärarna, där eleverna upplever tillit, är avgörande för att de ska kunna utveckla en mer positiv skolidentitet. Det handlar mycket om att möta eleverna utifrån varje enskild elevs förutsättningar och tidigare erfarenheter av möten med skolan.
En majoritet av eleverna i studien beskriver att de upplever meningsfullhet i mötet med skolan på SiS. De känner sig nöjda med skolan och uttrycker spontant att de tycker om att vara där. För många är det en ny upplevelse att få känna en stolthet och glädje över att lyckas i skolarbetet.
Författare: Martin Hugo
-
14 2012 Ungdomar utskrivna från SiS särskilda ungdomshem under 2011
En sammanställning av ADAD utskrivningsintervju.
Det här är den första sammanställningen av utskrivningsintervjuer som görs med ungdomar som varit inskrivna på SiS särskilda ungdomshem. Syftet med de strukturerade intervjuerna är att ungdomarna ska få möjlighet att beskriva hur de har upplevt tiden på institutionen. I samband med varje intervju redogör personalen för inom vilka livsområden som den unge fått hjälp.
Sammanställningen för 2011 visar att ungdomarna generellt ger en positiv bild av omvårdnaden som de fått inom SiS. De har i stor utsträckning känt sig delaktiga i utredningen och behandlingen som de fått och uppger att de har kunnat framföra åsikter om vården.
Flertalet av ungdomarna uppger att de har trivts bra på institutionen och att det har varit bra för dem att vara där.
Sammanställningen av informationen från personalen visar att merparten av ungdomarna har fått en behandlingsplan upprättad. Vanligast är att ungdomarna har fått hjälp och insatser inom livsområdena skola, fysisk hälsa, familj och psykisk hälsa. Det är samma områden som ungdomarna själva uppger att de har haft störst behov att få hjälp med.
-
13 2012 Ungdomar intagna på SiS särskilda ungdomshem under 2011
En sammanställning av ADAD inskrivningsintervju.
Den här rapporten bygger på de ADAD-intervjuer som görs med ungdomar som skrivs in på SiS. Genom intervjun får ungdomarna en möjlighet att påverka vården genom att ge sin egen bild av sin situation och tala om vad de vill ha hjälp med. Intervjun ger SiS en gemensam grund för bedömning av ungdomarnas problematik och hjälper oss att utveckla och förbättra ungdomsvården.
Sammanställningen för 2011 visar bland annat att placeringen i 75 procent av fallen var akut. Två tredjedelar av ungdomarna spenderar tid med vänner som begår brott och merparten har nära vänner som har problem med missbruk av alkohol eller narkotika.
Flertalet av de intervjuade använder själva alkohol eller narkotika. En majoritet av ungdomarna har begått brott under de senaste 12 månaderna och nästan hälften av både flickorna och pojkarna uppger att de har begått brott av typen misshandel.
Sammantaget uttrycker ungdomarna olika grader av oro, framför allt över familjerelationer, sin psykiska hälsa och skolsituation. Det är inom dessa området som ungdomarna i högsta grad vill få hjälp. Drygt hälften av de intervjuade har tidigare varit placerade på en behandlingsinstitution.
-
12 2012 Personer intagna på LVM-institutioner 2011
En sammanställning av DOK inskrivningsintervju.
Med hjälp av DOK-systemet samlar SiS årligen in information om de klienter som vårdats på LVM-institutioner. Genom inskrivningsintervjuer dokumenteras bakgrund, livssituation och vårdbehov, och den insamlade kunskapenär viktig för såväl verksamma behandlare som beslutsfattare och forskare.
Sammanställningen för 2011 visar bland annat att LVM-klienter är en grupp med stora hälsoproblem, inte minst psykiska. Var tredje intervjuad har någon gång försökt begå självmord. Majoriteten av de äldre klienterna vårdas för missbruk av alkohol, medan de yngre klienterna framför allt vårdas för missbruk av narkotika. Omkring hälften av de yngre har vid inskrivningen ett aktivt injektionsmissbruk. Bland alla klienter saknar cirka hälften egen bostad och endast var tionde har haft inkomster av arbete under månaden före intagning på SiS. En stor majoritet säger att de vill förändra sin situation och behöver institutionens hjälp.
Många har redan erfarenhet av tvångsvård. Nästan 4 av 10 har tidigare vårdats för missbruk med stöd av LVM.
-
11 2012 Traumatisering bland ungdomar med antisocial problematik
Resultat från en litteraturöversikt.
Att ha blivit traumatiserad betyder att skrämmande upplevelser av till exempel våld har lett till allvarlig psykisk ohälsa hos en individ. Denna rapport är en systematisk kunskapsöversikt över traumatisering bland institutionsvårdade ungdomar. Internationella vetenskapliga studier antyder att mellan 70 och 96 procent av ungdomar som vårdas vid institution kan ha upplevt olika trauman.
Av de granskade studierna framkommer att det är vanligt att trauman skett inom familjen i form av till exempel fysisk misshandel och sexuella övergrepp. Men det framkommer även att många institutionsvårdade ungdomar har upplevt våldsbrott "ute på stan". Andra exempel på trauman kan vara att ha bevittnat när andra människor utsätts för skrämmande händelser eller att ha upplevt svåra separationer inom familjen.
När barn och ungdomar har utsatts för trauman, särskilt långvariga och upprepade sådana, kan det störa stora delar av deras utveckling. Det kan till exempel synas som en sänkt funktionsförmåga inom många olika livsområden som skolgång, kamratrelationer och identitetsutveckling.
Det saknas kunskap om effektiv behandling för traumatiserade ungdomar inom institutionsvård. Det finns dock internationell samstämmighet om att första steget i traumabehandling bör vara insatser som minskar symptom på trauma och verkar stabiliserande på tillvaron. Rapporten ger förslag på hur SiS kan arbeta vidare med att utveckla kunskap om hur ungdomar som visar tecken på traumatisering kan bemötas och erbjudas insatser utifrån sina specifika behov.
Författare: Lasse Jansson och Caroline Björck
-
10 2012 Missbruk och ätstörning
Missbruk och ätstörning är allvarliga tillstånd med hög dödlighet. Sambandet mellan dem antas vara högt men mycket kunskap saknas fortfarande. Både missbruk och ätstörningar har flera gemensamma nämnare men även viktiga skillnader.
Syftet med den här rapporten är att förmedla kunskap om ätstörningar i samband med missbruk och ge praktiskt användbara rekommendationer och förslag för att förbättra vården av missbrukare med symptom på ätstörning.
Intervjuer med klienter på SiS LVM-hem visar att många själva anser att de har problem med mat och ätande. Det gäller både män och kvinnor.
Rapporten riktar sig specifikt till behandlingspersonal som kommer i kontakt med vuxna missbrukare men även till annan personal inom hälso- och sjukvården och inom socialt arbete som kommer i kontakt med individer med missbruksproblem.
Författare: Caroline Björck och Kerstin Ekeroth
-
9 2012 Gravida missbrukare inom LVM-vården
Frågan om gravida missbrukare har under många år varit aktuell och återkommande i såväl forskning som i samhällsdebatten. Vid flera tillfällen genom åren har det föreslagits att gravida kvinnor som har ett fortgående och allvarligt missbruk ska kunna omhändertas av hänsyn till barnets hälsa. Senast våren 2009 föreslogs en sådan ändring i lagen om vård av missbrukare i vissa fall, LVM, men frågan bereds fortfarande i regeringskansliet.
Trots att lagen inte medger omhändertaganden av gravida kvinnor på grund av hänsynen till barnet, tar LVM-vården årligen emot 15-20 kvinnor som är eller blir gravida i anslutning till placeringen. Under 2009 inledde Statens institutionsstyrelse därför en studie som syftade till att kartlägga och beskriva dessa kvinnor och utfallet av graviditeterna. Ytterligare ett syfte var att undersöka i vilken mån socialnämnder och domstolar ändå beaktade graviditeten i samband med beslutet om ett omhändertagande.
I studien ingår kvinnor som var placerade på något av SiS LVM-hem under åren 2000-2009 och som var, eller förmodades vara, gravida under någon del av placeringen. Uppgifterna samlades i huvudsak från olika källor inom SiS och totalt identifierades 150 graviditeter och 8 fall där man endast trodde att kvinnan var gravid. Graviditeterna resulterade i att 94 barn föddes. Jämfört med befolkningen som helhet hade barnen i denna studie lägre genomsnittlig födelsevikt, fler föddes prematurt och något fler förlöstes med kejsarsnitt. I drygt en fjärdedel av fallen gjorde kvinnan abort.
Granskningen av socialnämndernas underlag samt domstolarnas beslut och domar visar att graviditeten beaktas på olika sätt i samband med ett omhändertagande av kvinnan. När hänsynen till barnet inte egentligen får tillmätas betydelse kan man exempelvis argumentera med risken för kvinnans hälsa i stället; genom att påföra barnet oåterkalleliga skador kan kvinnans psykiska hälsa bli allvarlig försämrad. Utredningar och debatter som förts kring frågan under årens lopp visar på en närmast olöslig konflikt mellan kvinnans autonomi och hänsyn till barnets hälsa och framtid. Trots återkommande initiativ och önskemål om en reglering av denna motsättning är det socialnämnder och rätten som i praktiken löser konflikten från fall till fall.
Författare: Therese Reitan och Linda Weding
-
8 2012 Komet på särskilda ungdomshem
Organisationens, föräldrarnas och socialtjänstens perspektiv.
Komet står för kommunikationsmetod och är ett svenskt manualbaserat föräldraträningsprogram baserat på kognitiv beteendeterapi. Den här rapporten presenterar resultaten från den andra och sista delen av ett utvärderingsuppdrag av metoden och har fokus på att belysa olika intressenters perspektiv. Den första delen, "Första steget i arbetet med SiS-Komet - att starta ett program", publicerades år 2008 i rapportserien "SiS följer upp och utvecklar". Syftet med denna rapport är huvudsakligen att belysa och analysera föräldrars erfarenhet av SiS-Komet, vilken förankring programmet har bland chefer på särskilda ungdomshem och även belysa Komet inom SiS ur socialtjänstens perspektiv.
Resultatet bygger på både webbenkät, enkätsvar från föräldrar, telefonintervjuer med föräldrar ett år efter avslutad Kometutbildning och kvalitativa intervjuer med socionomer inom socialtjänsten.
Författare: Lina Ponnert
-
7 2012 En systematisk översikt av insatser i syfte att minska avskiljningar och andra tvångsingripande åtgärder inom ungdomsvården
Avskiljning är en särskild befogenhet som Statens institutionsstyrelse, SiS, har rätt att använda om en intagen ungdom är så våldsam eller utagerande att han eller hon riskerar att skada sig själv eller andra. Den är ett exempel på en så kallad akut tvångsingripande åtgärd och den unge får som längst vara avskild från övriga intagna under 24 timmar i följd.
I juni 2009 fick SiS regeringens uppdrag att se över hur avskiljningen på de särskilda ungdomshemmen tillämpas. I december samma år presenterade SiS sin slutredovisning där vikten av att fortsätta forsknings- och utvecklingsarbetet var en av metoderna för att vården inom SiS ska utvecklas och kvalitetssäkras.
Syftet med den här rapporten är att redovisa resultatet från en systematisk översikt av insatser som syftar till att att minska avskiljningar och andra akuta tvångsingripande åtgärder som kan vara relevanta för SiS ungdomsvård.
Resultatet visar att det finns en rad lovande försök att förebygga avskiljningar och andra akuta tvångsingripande åtgärder inom vård av unga med utagerandeproblematik. Rapporten ger även förslag på hur SiS kan gå vidare med frågan i ett fortsatt forsknings- och utvecklingsarbete.
Författare: Pia Wennerholm
-
6 2012 Forskningsprojekt finansierade av Statens institutionsstyrelse
Forskning och utveckling har alltid haft en framskjuten plats inom SiS. Myndigheten finansierar en rad forsknings- och utvecklingsprojekt som ska förbättra vården och höja personalens kompetens.
Den här rapporten presenterar de nya forskningsprojekt inom ungdomsvård och missbruksvård som påbörjas under 2012. Dessutom redovisas pågående och avslutad forskning från
tidigare år. Presentationen innehåller uppgifter om huvudsökande och beviljat belopp, liksom en fyllig beskrivning av projektens innehåll. -
5 2012 Tillämpningen av avskiljningar inom statlig ungdomsvård med fokus på skillnader mellan flickor och pojkar
Statens institutionsstyrelse, SiS, ansvarar för tvångsvård av ungdomar med allvarliga och omfattande psykosociala problem som missbruk, kriminalitet eller annat socialt nedbrytande beteende. Vården kan ske på institutioner med låsbara avdelningar, med särskilda befogenheter att ta till tvångsåtgärder som till exempel kroppsvisitering och drogtestning. Avskiljning, isolering, är en laglig åtgärd som kan ske om en intagen ungdom är så våldsam eller utagerande att han eller hon riskerar att skada sig själv eller andra.
Det övergripande syftet med den här rapporten är att analysera de avskiljningar som genomfördes under andra halvan av 2008. Rapporten belyser skillnader i tillämpningen av avskiljningar mellan pojkar och flickor samt skillnader i tillämpning av avskiljningar på institutioner för pojkar, institutioner för flickor och institutioner med blandad målgrupp. Rapporten belyser även förloppet utifrån vilken bakgrundssituation, vilka utlösande faktorer och vilken typ av våld som förekom i samband med avskiljningarna.
Resultatet visar bland annat att 20 procent av ungdomarna blev avskilda någon gång. Flickorna som avskildes var signifikant yngre än pojkarna. Pojkarna var avskilda signifikant längre tid än flickorna. Det fanns inga signifikanta skillnader i avskiljningsfrekvens mellan pojk-, flick-, och blandade institutioner. I 83 procent av besluten om avskiljning var typ av våld angivet och då var våld mot personal den typ som var vanligast, oavsett om beslutet rörde pojkar eller flickor.
Författare: Caroline Björck, Catarina Brisman, Carola Åberg
-
4 2012 Ungdomar intagna på SiS särskilda ungdomshem under 2010
En sammanställning av ADAD inskrivningsintervju.
Den här rapporten bygger på de ADAD-intervjuer som görs med ungdomarna när de tas in på SiS. Genom intervjun får ungdomarna en möjlighet att påverka vården genom att ge sin egen bild av sin situation och tala om vad de vill ha hjälp med. Intervjun ger SiS en gemensam grund för bedömning av ungdomarnas problematik och hjälper oss att utveckla och förbättra ungdomsvården.
Sammanställningen för 2010 visar bland annat att placering i 76 procent av fallen var akut. Det är ingen skillnad i förhållande mellan ungdomar med svensk bakgrund eller ungdomar med en eller båda föräldrarna födda i Sverige. 66 procent av ungdomarna spenderar tid med vänner som begår brott och 63 procent har nära vänner som har problem med missbruk av alkohol eller narkotika. De vanligaste brotten de begått är snatteri och misshandel.
Hälften av de intervjuade ungdomarna anger att de har koncentrationsproblem. Sammantaget uttrycker ungdomarna olika grader av oro, framför allt över familjerelationer, sin psykiska hälsa och skolsituation. Det är inom dessa områden som ungdomarna i högsta grad vill få hjälp. Drygt hälften av de intervjuade har tidigare varit placerade på en behandlingsinstitution.
-
3 2012 Beskrivning och 12-månaders registeruppföljning av vuxna klienter intagna på SiS institutioner 1999-2003
Rapporten presenterar en registerstudie av totalt 4 341 klienter, 1 298 kvinnor och 3 048 män, utskrivna från SiS LVM-institutioner under åren 1999–2003, tolv månader efter utskrivning, i olika offentliga register. Syftet med studien är i första hand att fastställa i vilken mån klienterna avstår från fortsatt missbruk efter SiS-vistelsen.
Indikationer på fortsatt missbruk har mätts med uppgifter om återinskrivning på SiS, dödlighet, sluten sjukhusvård med alkohol- eller narkotikarelaterade diagnoser, rattfylleri eller narkotikabrott. Resultaten visar att sammanlagt drygt två av tre klienter antingen har avlidit, de flesta till följd av missbruk, eller registrerats för någon händelse som indikerar fortsatt missbruk året efter utskrivning från SiS. Gruppens ekonomiska situation är ytterst svag.
Författare: Jonas Larsson, Tarja-Liisa Leiniö
-
2 2012 Utvärdering av en förstärkt vårdkedja för ungdomar som vårdats vid SiS-institution
Utvärdering av en förstärkt vårdkedja för ungdomar som vårdats vid SiS-institution är en forskningsrapport som skildrar försöket med förstärkt vårdkedja för ungdomar som lämnar särskilda ungdomshem. Bakgrunden till försöket är de svårigheter som ungdomar står inför när de avslutar vårdperioden vid SiS. En central del i vårdkedjeprojektet har varit de särskilda samordnare som haft till uppgift att utgöra en länk mellan ungdomarna, deras familjer och inblandade myndigheter. Vårdkedjeprojektet omfattade placeringar från 15 kommuner och bestod, utöver tillsättande av samordnare, av en subvention på dygnsavgiften till SiS.
För att undersöka resultatet av samordnarnas arbete har ungdomar med eller utan samordnare undersökts. Utfallet har undersökts med hjälp av tre datakäller: (1) ungdomarnas uppgifter om hur de har det cirka ett år efter utskrivning, (2) hur många som återinskrivits ett år efter att de lämnat institutionen och (3) brottslighet två år efter utskrivning. Dessutom har samordnarna fyllt i enkäter om innehållet i sitt arbete.
Den samlade slutsatsen pekar på att ungdomar som tagit del av satsningen med samordnare inte fått en bättre situation än jämförbara ungdomar med ”vanliga insatser”. Denna förhållandevis säkra slutsats begränsar sig dock till återfall i brottslighet och återinskrivningar till SiS.
Författare: Tommy Lundström, Marie Sallnäs, Maria Andersson Vogel
-
1 2012 Personlighetstestet Grundläggande karaktärsdrag
Basic Character Trait Test (BCT).
Basic Character Trait Test (BCT) är ett strukturerat bedömningsinstrument som mäter grundläggande karaktärsdrag och personlighet enligt klassisk psykoanalytisk teori. BCT är ett komplement till andra större personlighetstest och kan användas såväl kliniskt som i forskningssammanhang.
Testet har hittills använts mest bland missbrukare och patientgrupper med stora inslag av personlighetsstörningar, men är användbart i de flesta psykiatriska grupper och grupper med psykosomatiska sjukdomar.
BCT kan administreras av institutionspersonal och andra medarbetargrupper som fått instruktioner och vägledning, men tolkning och återkoppling till patient eller klient bör göras av psykolog. Med föreliggande manual utvecklas stödet avsevärt till dem som använder testet kliniskt eller i forskningssammanhang.
Författare: Zvonimir Cesarec, Mats Fridell
-
5 2011 Personer intagna på SiS LVM-institutioner 2010
En sammanställning av DOK inskrivningsintervjuer.
Med hjälp av DOK-systemet samlar SiS årligen in information om de klienter som vårdats på LVM-institutioner. Genom inskrivningsintervjuer dokumenteras bakgrund, livssituation och vårdbehov, och den insamlade kunskapen är viktig för såväl verksamma behandlar som beslutsfattare och forskare.
Sammanställningen för 2010 visar bland annat att LVM-klienter är en grupp med stora hälsoproblem, inte minst psykiska. Var tredje intervjuad har någon gång försökt begå självmord.
Hälften av klienterna berättar vid inskrivningen att de använder flera narkotiska medel varje dag, och en stor majoritet säger att de vill förändra sin situation och behöver institutionens hjälp. Många har redan erfarenhet av tvångsvård. Nästan 4 av 10 har tidigare vårdats för missbruk med stöd av LVM.
-
4 2011 Follow-up of youths admitted to SiS youth care facilities 1997-2001
Rapporten presenterar de viktigaste resultaten från forskningsprojektet "Uppföljning av ungdomar inskrivna på särskilda ungdomshem åren 1997-2001". Studien omfattar drygt 2.500 ungdomar och undersöker sambanden mellan problem vid intagning, vårdkarriärer inom SiS och eventuella återfall efter utskrivning.
Enligt studien spelar ålder och kön stor roll när det gäller grund för placering. Pojkarna i uppföljningen placerades i större omfattning än flickorna på grund av brottslighet, medan psykisk ohälsa var vanligare som placeringsorsak för flickor. Ju äldre ungdomarna var när de kom till SiS, ju mer dominerade missbruk som orsak till placeringen.
Studien visar att det finns en tydlig koppling mellan anledning till att ungdomarna placerats hos SiS och de ungas tillvaro efter utskrivning. Erfarenhet av missbruk verkar vara den enskilt mest betydelsefulla faktorn när det gäller risk för fortsatta problem.
Författare: David Shannon
-
3 2011 Används tvångsåtgärder oftare för pojkar än för flickor inom den statliga ungdomsvården?
Resultat från intern statistik och intervjuer med personal.
Personal på SiS särskilda ungdomshem har rätt att använda särskilda befogenheter. Det vill säga tvångsåtgärder som bedöms vara nödvändiga för att vården ska kunna genomföras. Exempel på särskilda befogenheter är avskiljning, urinprovstagning och kroppsvisitation.
Bakgrunden till den här studien är en intern kartläggning som visar att särskilda befogenheter används oftare i vården av pojkar än i vården av flickor. De är dessutom kraftfullare och av mer ingripande karaktär. Även extern forskning har visat på skillnader i bemötande beroende på kön.
Studien är en del i SiS arbete med jämställd vård och behandling och bygger på klientdata och intervjuer med personal. Resultatet visar på skillnader i användningen av tvångsåtgärder. Vissa av dem hanteras olika beroende på om det är pojkar eller flickor som behandlas.
-
2 2011 Forskningsprojekt finansierade av Statens institutionsstyrelse, SiS
Forskning och utveckling har en framskjuten plats inom SiS. Myndigheten finansierar en rad forsknings- och utvecklingsprojekt som ska förbättra vården och höja personalens kompetens.
Den här rapporten presenterar de nya forskningsprojekt inom ungdomsvård och missbruksvård som påbörjades under 2011. Dessutom redovisas pågende och avslutad forskning från tidigare år. Presentationen innehåller uppgifter om huvudsökande och beviljat belopp, liksom en fyllig beskrivning av projektens innehåll.
-
1 2011 Ett år efter avslutad behandling
Uppföljning av ungdomar utskrivna från SiS 2007.
Hur förändras ungdomars liv av behandling hos SiS och vad tycker de om den hjälp de har fått? Ser de ungas droganvändning och kriminalitet annorlunda ut ett år efter avslutad behandling jämfört med när de skrevs in?
Den här rapporten försöker besvara frågorna genom att följa upp 214 ungdomar som skrevs ut från SiS särskilda ungdomshem under 2007. De intervjuades med hjälp av ADA (Adolescent Drug Abuse Diagnosis) både vid inskrivning och ett år efter att de lämnat institutionen.
I uppföljningen har andelen unga som begår kriminella handlingar minskat kraftigt. Vid inskrivningen uppgav tio procent av ungdomarna att de inte begick brott. Ett år senare hade gruppen ökat till fyra av tio.
Andelen unga som begår våldsbrott har också minskat, liksom andelen som inte använder droger. Av de ungdomar som missbrukade vid inskrivningen är dock gruppen som utvecklat ett grövre missbruk vid uppföljningen lika stor som den som blivit drogfri.
Studien visar hur viktigt det är att behandlingen hos SiS följs upp av fortsatt hjälp på hemmaplan. Den visar också att ungdomarna ofta själva anser att de har förändrats och utvecklats på ett positivt sätt, även om de inte helt har slutat att begå brott eller använda droger. De har tagit några steg i rätt riktning, kanske gått ut grundskolan, fått självinsikt och lärt sig att bättre hantera sig aggression.