"Det viktiga är att elevernas röster blir hörda"

Forskarna Martin Hugo och Jörgen Frostlund fick i november 2023 forskningsanslag från SiS. De ska undersöka pedagogiken på SiS skolor för elever med intellektuell funktionsnedsättning. De vill genom studien få fram elevernas egna berättelser och syn på skolsituationen, samt vad som krävs för att skapa bättre förutsättningar för ett mer inkluderande samhälle för dessa. Och SiS' lärare beskriver de som bland de skickligaste lärarna i landet.

Vad är syftet med er undersökning?

– Det primära syftet är att barnens och ungdomarnas röster ska bli hörda, berättar Martin Hugo som är docent i pedagogik vid Högskolan i Borås.

Bildtext: Martin Hugo docent i pedagogik vid Högskolan i Borås.

– Det framkom en viktig slutsats i min tidigare forskningsöversikt om hur den nordiska utbildningen ser ut för elever med funktionsnedsättning: att elevernas egna röster om sin situation saknas i all forskning, förklarar Jörgen Frostlund, fil. dr. i pedagogiskt arbete vid Högskolan i Borås.

– Det saknas forskning ur deras perspektiv, om hur de upplever sig själva och skolan och om deras tankar och drömmar. Så slutsatsen blev att det behövs forskning som utgår ifrån eleverna; en kunskapslucka som vi nu kommer att täppa till. Det är grunden för denna studie. Vi är genuint intresserade av elevernas tankar.

Förhoppningar, undran och ovisshet, som är en del av rubriken för denna studie – det är begrepp vi intresserar oss för här, fortsätter han.
 

Bildtext: Jörgen Frostlund, fil. dr. i pedagogiskt arbete vid Högskolan i Borås.

– Det är det primära. Men vi vill också, genom fokusgruppsamtal, prata med lärare som ansvarar för undervisningen. Vi kommer diskutera möjligheter och utmaningar i planeringen av undervisningen med dem. För det är inte lätt att undervisa, i synnerhet inte denna grupp. Det är väldigt intressant som forskare att vara med på lektionerna och se interaktionen och hur lärarna får eleverna att jobba över huvud taget. I min förra forskning insåg jag att flera av de skickligaste lärarna jag har träffat, är lärare som undervisar på SiS, lägger Martin Hugo till.

– Ja, vi vill lära oss av och förstå även lärarna och deras situation. Vi ska inte utvärdera, utan vill bara förstå hur det är att jobba i SiS-verksamheten. De elever som de undervisar har ju varit utsatta för saker och miljöer som har gett dem fel förutsättningar och lett dem till svåra situationer. Vi är väldigt intresserade av pedagogikens utformning och anpassning på SiS för denna grupp. Vilken variation av undervisningsmetoder och vilket material används till exempel, och vad är de ungas upplevelse av det, har de förtroende för det? Är SiS stödjande och skapar en positiv inlärningsmiljö? utvecklar Jörgen Frostlund. 

Vad är era förväntningar?

– När dessa elever får uppmärksamhet, när det inte är risker som är i fokus, som så ofta annars, då vet jag sedan tidigare erfarenheter att de vill delta. Det mesta som de är med om sker ju under tvång. Om de då får frågan "du är den enda som vet svaret på det här, skulle du vilja hjälpa mig?" så blir de glada, nästan alla svarar ja till intervju. Det är inte konstigt att man vill få chansen att berätta sin egen version och upplevelser för någon som är genuint intresserad av en. En trygghet är nog också att de inte behöver besvara de frågor de inte vill svara på. Så vi förväntar oss att alla kommer att vilja vara med. Vi hoppas få fram unika och intressanta berättelser i en variation av olika upplevelser. Dessa elever är ju inte en homogen grupp, de är olika individer, säger Martin Hugo.

– Vi är ju på barnens och ungdomarnas sida här, vi är inte här för att hitta problem i verksamheten. Sedan vill vi se vad som krävs för att de ska få bättre förutsättningar för att komma in i samhället. De har säkert erfarenheter av marginalisering och av att inte ha blivit lyssnade på, så detta är en möjlighet för dem att få berätta sin berättelse. Förhoppningen är därför att denna forskning också kan ligga till grund för att skapa bättre förutsättningar och ett mer inkluderande samhälle, fortsätter Jörgen Frostlund.

Om eleverna med funktionsnedsättning på SiS

– Bara för att man har diagnosen så har man inte en upplevelse. Om man går in i en undervisningsgrupp på SiS, kan man inte se vem som har en viss diagnos. Eleverna med intellektuell funktionsnedsättning har också diagnoser inom autism och så vidare. Man kan inte klumpa ihop folk. Samtidigt har vi ju en skolform som är till för den gruppen, så skillnaden är att de har en rättighet att läsa efter en annan läroplan än den ordinarie, där de inte blir bedömda och så vidare, säger Martin Hugo.

– Eftersom skolan är normaliserande tycker barnen om att vara där, oavsett resultat. Den är en frizon där man känner sig ”normal”. Detta är som sagt en särskilt utsatt grupp i hela vårt skolsystem, fortsätter Jörgen Frostlund.

– Många gängkriminella har funktionsnedsättningar. Eftersom det inte finns ett socialt skyddsnät för dem är det lätt att hamna i dåliga situationer och kretsar. Det är bara att "plocka dem", och de känner att "nu får jag ett värde, jag är behövd", fyller Martin Hugo i.

– Det finns något som kallas epistemisk orättvisa, vilket kommer finnas med i vår studie. Det handlar om precis detta, att om inte skolan tar hand om dessa unga och utvecklar deras resurser, utan resurserna snarare hindras, så har dessa unga ingen möjlighet att aktivt delta i samhället. Genom detta teoretiska begrepp kommer vi att tolka och försöka förstå problemen som eleverna i denna undersökning har. Det är viktigt att få med i berättelserna att dessa resurser saknas. Att de faktiskt är offer, tvärtemot bilden som ofta målas upp i media, att "om de bara skärper sig, om de bara låses in, så löser det sig”. Men så ser verkligheten inte ut, resonerar Jörgen Frostlund.

Tankar om att jobba med projektet och varandra

– Vi har reagerat på överrepresentationen bland elever med funktionsnedsättning som är socialt tvångsomhändertagna, en utsatt riskgrupp som är enkel att lura in i aktiviteter som leder till tvångsomhändertagande. När jag träffade Jörgen insåg jag att vi har gemensamma intressen och en bra kombination av kompetens; jag har kunskap om SiS, och Jörgen om anpassade skolor och funktionsnedsättning genom sitt intresse för och kartläggningar av det. Detta genuina intresse sammanförde oss i den här studien, säger Martin Hugo.

– Vi blev nästan tårögda när vårt projekt valdes ut. Vi är enormt tacksamma att myndigheten ger oss möjligheten att genomföra denna studie, och det ska bli så roligt. Att vi kan ägna 25 procent av vår respektive tjänst till denna forskning är fantastiskt. Oavsett om SiS längre fram inte kommer att finnas kvar i samma form som idag, är denna kunskap lika angelägen.

– Det är också väldigt roligt att jobba med just Martin, säger Jörgen.

– Ja, det känns väldigt bra för mig att göra detta projekt med Jörgen; när jag jobbar med honom behöver jag exempelvis inte oroa mig för värdegrunden, att han skulle uttrycka något som jag inte står för. Det gäller saker som hur man pratar om dessa unga, vilken ”etikett” man sätter på dem. Vi gör inte det. Vi säger "elever". Vi jobbar med barn och ungdomar, och där känner jag mig extremt trygg med Jörgen, säger Martin Hugo.

– För det roligaste med detta forskningsprojekt, det är att vi ska få jobba med just barn och ungdomar, avslutar Martin Hugo.