SiS forskarintervju: ”Hur går det för ungdomarna på SiS särskilda ungdomshem?”
SiS finansierar varje år forskning om myndighetens verksamhet, i syfte att bland annat förbättra SiS vård och behandling. Ett exempel är Peter Larms forskningsprojekt ”Hur går det för ungdomarna på SiS särskilda ungdomshem?”.
Hur gick det? Och varför? Det är frågor som ställs i Peter Larms forskningsprojekt "Hur går det för ungdomarna på SiS särskilda ungdomshem?".
Ungdomar som placeras hos SiS har oftast en både bred och djup problembild. Kan vi hjälpa ungdomarna bättre genom att fokusera våra resurser annorlunda och finns det livsområden som är mer strategiska för att få ett bra liv? Finns kombinationer av problem som är mer avgörande än andra? Det är några av frågeställningarna i det SiS-finansierade projektet.
Peter Larm är knuten till Institutionen för folkhälsovetenskap på Stockholms universitet. Tidigare har han arbetat med ungdomar som socialsekreterare och bland annat själv gjort placeringar på ungdomshem inom SiS.
– Vilka faktorer gör att det går bra och att insatsen lyckas? Så enkelt kan man egentligen sammanfatta frågeställningen. Det är en ständigt återkommande fråga men det finns faktiskt förvånansvärt få stora uppföljningar. Vill man förbättra måste man veta vad som verkligen gjort skillnad, säger Peter Larm.
Projektet genomförs i form av en registerstudie och underlaget är enormt. Det omfattar alla som togs in på SiS ungdomshem under åren 2000-2019 – cirka 17 000 individer. Utgångspunkt är den ADAD-intervju som gjordes i början av deras placering.
– LVU-lagstiftningen är ganska trubbig och anger breda placeringsgrunder som kriminalitet, missbruk och annat social nedbrytande beteende. ADAD ger en betydligt finare bild av behov och förutsättningar. Målet är att ringa in vissa strategiska livsområden där samhället ska rikta sina ansträngningar, säger Peter Larm.
Att göra en klassisk planerad kontrollerad studie är svårt och ställer etiska frågor.
– Här får vi helt enkelt anpassa forskningen till de förutsättningar som finns och följa upp i efterhand, säger Peter Larm.
Cirka tusen barn och ungdomar skrivs in varje år i SiS ungdomsvård. I projektet följs de upp i flera olika register som tillsammans ger en bild av hur deras liv utvecklats efter avslutad placering. Uppgifter hämtas inom områden som kriminalitet, missbruk, medicinska händelser och sociala utfall.
– Kriminalitet följer vi upp i både lagförings- och misstankeregistren. Allvarligt missbruk får vi en bild av genom eventuell intagning i vuxen ålder på LVM-hem. Det sociala utfallet bedöms brett genom bland annat utbildningsnivå, inkomstnivå, arbetslöshet och sjukskrivning. Inom det medicinska området kommer vi att hämta uppgifter om slutenvård och olyckshändelser kopplade till alkohol och narkotika, säger Peter Larm.
Forskningsprojektet bygger alltså på att stora mängder data hämtas från många olika register. Alla uppgifter är känsliga för den enskilde och måste hanteras varsamt. Att uppgifterna anonymiserats och inte på något sätt kan kopplas till en enskild individ är viktigt.
– Etikprövningsnämnden har gett sitt godkännande och det är en absolut förutsättning för att vi ska kunna hämta in uppgifter från respektive registerhållare. Det är alltså en omfattande process innan den spännande analysen kan påbörjas, säger Peter Larm.
Projektet kommer även att arbeta med en representativ kontrollgrupp ungdomar som placerats i mer öppna former i familjehem eller HVB-hem.
– Många har säkert samma problembild och behov men har av någon anledning fått en annan insats än SiS. Det är intressant att studera likheter och skillnader både i insats och utfall, säger Peter Larm.
Ungdomstiden är för många den tid i livet då de måste hantera svårigheter som formar dem för resten av livet.
Peter Larm, forskare på Institutionen för folkhälsovetenskap, Stockholms universitet.
– Att samhället väljer både rätt nivå och rätt fokus för sin insats kan vara avgörande för att inte befästa en farlig livsstil. Vi hoppas bidra med kunskap som hjälper till att fokusera på rätt insats, för att fler ska få ett långt och bra liv, säger Peter Larm.
I projektet ingår ytterligare forskare från både Stockholms och Örebro universitet.
Relaterade sidor: