Skolarbeten
Här har vi samlat information till dig som är skolelev eller högskolestudent och vill göra ett arbete om SiS ungdomsvård, slutna ungdomsvård eller missbruksvård.
SiS bedriver individuellt anpassad tvångsvård på uppdrag av socialtjänsten och efter dom i förvaltningsrätten eller kammarrätten. I samverkan med socialtjänsten ger vi barn, ungdomar och klienter med allvarliga och omfattande psykosociala problem bättre förutsättningar för ett socialt fungerande liv utan missbruk och kriminalitet.
Av de omkring ca 32 000 barn och unga som årligen placeras för vård utanför hemmet, kommer drygt 1 000 till våra 21 särskilda ungdomshem (källa Socialstyrelsen 2021).
SiS verkställer sluten ungdomsvård efter dom i tingsrätten eller i hovrätten för ungdomar över 15 år som begått brott. Idag finns omkring 60 ungdomar som är dömda till sluten ungdomsvård hos SiS.
SiS driver även 11 hem för vuxna med beroendeproblematik enligt, LVM (lag om vård av missbrukare i vissa fall) efter dom i förvaltningsrätten.
SiS finansierar också forskning för att utveckla vården och behandlingen.
Ungdomsvård
Under 2022 var medelåldern för ungdomarna hos SiS cirka 16 år. Majoriteten av ungdomarna som blir placerade på något av våra särskilda ungdomshem är omhändertagna enligt LVU (lag med särskilda bestämmelser om vård av unga). För en liten andel har socialtjänsten om frivillig vård enligt SoL (socialtjänstlagen).
Här hittar du mer information om hur det är att vara på Ungdomshem
Sluten ungdomsvård
Ungdomar som begår brott när de är i åldern 15 till 17 år blir oftast dömda till sluten ungdomsvård (LSU) i stället för till fängelse. Det är ett tidsbestämt straff som ungdomarna avtjänar på speciella avdelningar på SiS särskilda ungdomshem. På ungdomshemmet får ungdomarna vård och behandling. Brottet, och inte behandlingsbehovet, avgör straffets och därmed vårdtidens längd. Den kan variera mellan 14 dagar och fyra år.
Kommunernas socialtjänst har det övergripande ansvaret för ungdomarna. Tillsammans med socialtjänsten bestämmer SiS till vilket ungdomshem den dömde ska komma.
Missbruksvård
Syftet med missbruksvården enligt LVM (lag om vård av missbrukare i vissa fall) är att bryta ett livshotande missbruk och motivera till frivillig behandling. Fyra av fem som kommer till våra LVM-hem är omedelbart omhändertagna i ett akut livshotande läge. LVM-vården får pågå i högst sex månader. Så snart som möjligt ska vården övergå i öppnare former utanför institutionen, till exempel på ett öppet behandlingshem, i familjehem eller i ett öppenvårdsprogram, så kallad § 27-vård. Den genomsnittliga vårdtiden inom LVM på SiS är drygt fyra månader.
Här hittar du mer information om hur det är att vara på LVM-hem
Gängkriminalitet
Cirka 5 procent (Källa: ADAD 2022) av samtliga placerade hos SiS uppger att de har kopplingar till gängkriminalitet, det vill säga gäng som begår brottsliga eller andra handlingar som inte är accepterade av samhället. SiS har fått i uppdrag av regeringen att förstärka och utveckla arbetet med stöd till avhoppare, det görs tillsammans med Polismyndigheten, Kriminalvården och Socialstyrelsen. SiS arbetar med att ta fram en struktur för att fånga upp och motivera flera barn, unga och klienter att hoppa av organiserad brottslighet.
Läs mer om avhopparuppdraget
SiS arbete för att identifiera avhoppare
Myndighetsgemensamt: Avhoppare - Polismyndigheten (polisen.se)
Uppdrag att förstärka och utveckla arbetet med stöd till avhoppare i landet - Regeringen.se
Hur går det för de som varit på SiS?
Vi får ofta frågan hur det går för barn, ungdomar och klienter efter att de lämnat SiS. Myndigheten har bara rätt att föra statistik över den egna verksamheten och kan därför enbart svara på frågor om det som sker under behandlingen på SiS, och om personer återplaceras hos oss. SiS saknar möjlighet att följa upp vården efter utskrivning vilket gör att vi inte har statistik eller svar på hur det går för dem som varit hos oss.
För information om hur många som återfaller brott hänvisar vi till Brottsförebyggande rådet (BRÅ), som är den myndighet i Sverige som ansvarar för kriminalstatistik.
Ta del av statistik från BRÅ om återfall i brott
Intervjuer och besök
Det är många som är intresserade av att intervjua ungdomar och klienter som är placerade på SiS-hem. Vi kan inte ge tillstånd att intervjua ungdomar eller klienter som är hos oss eller arrangera besök i verksamheten på grund av sekretess. I stället har vi tagit fram den här sidan för att hjälpa dig med ditt skolarbete.
Kontakt
Hittade du inte det du sökte? Mejla din fråga till registrator@stat-inst.se – och tänk på att det kan dröja innan du får svar. Vid pressförfrågningar kontakta press
Vanliga frågor från elever och studenter
-
Vilka ungdomar kommer till SiS?
Ungdomarna som kommer till oss har tidigare ofta fått öppenvårdsinsatser på hemmaplan, vård i familjehem eller vård på öppna HVB-hem. Det är när sådana insatser inte fungerar eller är tillräckliga som socialtjänsten ansöker om en placering hos SiS.
Det är ungdomar som i många fall har stora svårigheter och svåra problem som får vård hos oss. Utagerande beteende, våld, missbruk och kriminellt beteende är vanliga orsaker till placering.
Enligt LVU-lagstiftningen kan barn, ungdomar och unga vuxna tvångsomhändertas på två grunder: på grund av brister i hemmiljön, enligt 2 § LVU, och på grund av ungdomens egna beteende enligt 3 § LVU. De allra flesta som vårdas på SiS har placerats på grund av eget beteende, där ungdomen utsätter sin hälsa eller utveckling för en påtaglig risk att skadas genom missbruk, brottslig verksamhet eller något annat socialt nedbrytande beteende.
-
Vilka brott har ungdomarna begått?
Ungdomar som döms till sluten ungdomsvård kan ha begått bland annat rån, grov misshandel, mord, dråp, narkotikabrott och sexualbrott.
Här kan du läsa om de ungdomar som placeras på SiS:
Institutionsvård i fokus - 3 2022 Ungdomar intagna på SiS särskilda ungdomshem under 2020 -
Vad gör man på dagarna på SiS?
Ungdomar som placerats enligt LVU eller blivit dömda till sluten ungdomsvård deltar i ungdomshemmens ordinarie behandlingsverksamhet och skolpliktiga ungdomar går i SiS skola. Det finns även möjlighet att delta i olika fritidsaktiviteter. Aktiviteterna varierar mellan institutionerna, men de flesta institutioner har träningsrum, möjlighet till olika uteaktiviteter och verkstad för till exempel träarbete, textilarbete eller annan kreativ verksamhet.
Vilka behandlingsbehov ungdomarna har, vilka brott de har gjort sig skyldiga till (LSU) och hur rymningsbenägna de är spelar roll för hur behandlingen ser ut. Vid utformningen av vården och undervisningen tar vi stor hänsyn till säkerheten.
-
Upplever ni några problem med ungdomshem? Vad kan förbättras och varför?
SiS uppdrag är mycket komplext och självklart kan vår verksamhet förbättras, så är det med all verksamhet. Det är exempelvis en utmaning för SiS att differentiera vården och behandlingen, anpassa den efter ungdomens individuella behov, särskilt nu när efterfrågan på placering från kommunernas socialtjänst är så hög.
-
Skiljer sig behandlingen av ungdomarna beroende på vad de placerats för?
Ja. Vi har exempelvis avdelningar på våra ungdomshem som är specialiserade på att vårda och behandla sexualbrottsförövare, och vi har avdelningar som är specialiserade på missbruk. Och det finns särskilda LSU- avdelningar där ungdomar placeras efter att de dömts till sluten ungdomsvård, LSU. LSU kan en ungdom dömas till som begått allvarliga brott som mord, våldtäkt, grov misshandel osv. SiS har även särskilt förstärkta avdelningar för behandling av ungdomar med neuropsykiatrisk problematik.
Här kan ni läsa om våra Våra ungdomshem
-
Vem bestämmer när man är klar på SiS?
Det är kommunernas socialtjänst som bestämmer det, SiS är bara en liten del i vårdkedjan.
Låsbarheten som finns på SiS är en inskränkning av barnets fri- och rättigheter och ska bara användas när det finns ett behov. När behovet inte längre finns behöver ungdomen flytta till vård i öppnare former och det bör ske utanför SiS.
-
Vad tycker ungdomarna om att vara på SiS?
Här kan du läsa om hur ungdomarna upplever sin vistelse på SiS:
Ungdomar utskrivna från SiS särskilda ungdomshem 2020 -
Vad tycker SiS om att regeringen utreder SiS verksamhet?
Regeringen vill utreda hur vården på SiS kan ändras så att det ska bli så tryggt och bra som möjligt för alla barn och unga. Utredningen ska senast vara klar 25 april 2025.
Det handlar både om hur det är under tiden som du är hos SiS, men också vad som händer före och efter. Det brukar beskrivas som vårdkedjan. SiS generaldirektör Elisabet Åbjörnsson Hollmark säger så här om utredningen:
– Jag tolkar det som är att regeringen faktiskt på riktigt vill se över våra förutsättningar att bedriva en god och kvalitativ vård och behandling för våra barn och unga.
Utredningen kommer även föreslå ett nytt namn för myndigheten.