Visselblåsarfunktion

Statens institutionsstyrelses verksamhet ska vara fri från korruption och andra missförhållanden. Därför pågår ständigt ett arbete för en kultur som genom transparens i processerna och medvetenhet hos medarbetarna motverkar korruption och andra missförhållanden.

Visselblåsarfunktionen är ett komplement till SiS övriga rapporteringskanaler och ska inte ses som en ersättning för ett öppet samtalsklimat inom myndigheten.

Vad kan rapporteras?

Centralt för visselblåsarlagen är att den handlar om rapportering som sker i ett arbetsrelaterat sammanhang. En sådan rapportering kan bland annat handla om missförhållande som det finns ett allmänintresse av att de kommer fram, men också sådant som strider mot EU-rätten. Men det finns också saker som man inte kan rapportera om och få skydd, exempelvis information som omfattas av så kallad kvalificerad tystnadsplikt. Att en rapporterande person anmäler något som enbart rör sina egna arbets- eller anställningsförhållanden är i regel inte av allmänintresse. Sådant kan bara vara av allmänintresse om det rör sig om sådant som är helt oacceptabelt utifrån ett bredare samhällsperspektiv.

Huvudregeln är att identitetsuppgifter om dig som rapporterar omfattas av sekretess enligt Offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) och att den som rapporterar också är skyddad mot repressalier.

Vem kan rapportera?

Alla anställda inom Statens institutionsstyrelse oavsett anställningsform kan rapportera. Även de som befinner sig i en rekryteringsprocess samt de som avslutat sin anställning kan rapportera.  Även volontärer och praktikanter omfattas samt egenföretagare eller konsulter som utför arbete för Statens institutionsstyrelse. Här ingår även personer som i ett arbetsrelaterat sammanhang har fått del av eller inhämtat information om missförhållanden och rapporterar den. Skyddet omfattar också andra än den rapporterande personen, t.ex. personer som bistår den rapporterande personen och juridiska personer som den rapporterande personen äger, arbetar för eller på annat sätt har koppling till.

Hur rapporterar man?

Under rapporteringsportalen på SiS intranät hittar du information och länkar för muntlig-, och skriftlig rapportering samt hur du går till väga för att boka ett fysiskt möte. Tillhör du personkretsen som kan rapportera enligt visselblåsarlagen men inte har tillgång till intranätet kan du ringa genom SiS växel och be att bli kopplad till visselblåsarkanalens röstbrevlåda.

Efter att rapportering skett får du som rapporterande person en bekräftelse på att din rapportering är mottagen. Inom tre månader får du även en återrapportering om hur ärendet behandlats.

Externa rapporteringskanaler

Det finns även möjlighet att rapportera genom extern rapporteringskanal. Externa rapporteringskanaler tillhandahålls av olika myndigheter beroende på ansvarsområde, så kallade behöriga myndigheter. De externa rapporteringskanalerna ska ta emot, följa upp och lämna återkoppling på rapporter om missförhållanden inom vissa specifika sakområden. Du kan rapportera direkt till en extern rapporteringskanal utan att först slå larm till den interna rapporteringskanalen. De olika behöriga myndigheterna och deras ansvarsområden framgår av bilagan till den förordning som regeringen utfärdat med anledning av visselblåsarlagen. Arbetsmiljöverket tar emot rapporter som faller utanför andra behöriga myndigheters ansvarsområden. Förordning (2021:949) om skydd för personer som rapporterar om missförhållanden.

Du har andra skydd som alltid gäller

Utöver det skydd du har via visselblåsarlagen finns det flera andra skydd som alltid gäller helt oberoende av visselblåsarlagen.
Några exempel av dessa är:

Meddelarfrihet

Meddelarfrihet innebär att alla anställda inom offentlig verksamhet, utan risk för påföljder, kan lämna muntliga uppgifter till massmedier för publicering. Detta gäller i viss utsträckning även sekretessbelagda uppgifter, men inte uppgifter som omfattas av kvalificerad tystnadsplikt. Undantag från meddelarfriheten gäller vissa allvarliga brott mot till exempel rikets säkerhet. Meddelarfriheten innebär dessutom att det är förbjudet att försöka efterforska källor.

Anskaffarfrihet

Den rätt som enligt tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen tillkommer var och en att anskaffa uppgifter i syfte att låta publicera dem. Anskaffarfriheten kan ses som en utbyggnad av meddelarfriheten.

Efterforskningsförbud

Med efterforskningsförbud avses vanligen att myndigheter eller andra allmänna organ inte får efterforska vem som har lämnat ett meddelande med stöd av meddelarfrihet. Den som har tagit emot en uppgift som lämnats för publicering med stöd av meddelarfriheten har tystnadsplikt beträffande meddelarens identitet.

Mer information om lagstiftningen

Läs frågor och svar om nya lagen på regeringens webbplats
Lagen i sin helhet på riksdagens webbplats  
(Lag (2021:890) om skydd för personer som rapporterar om missförhållanden)