Frågor och svar om SiS

Frågor och svar

• Vad är SiS?
  SiS är en förkortning för Statens institutionsstyrelse, en statlig myndighet som ansvarar för tvångsvård av barn och unga med allvarliga psykosociala problem och vuxna med missbruksproblem.

  SiS tar också emot ungdomar som har dömts till sluten ungdomsvård.

  Läs mer Om SiS

• Vad är tvångsvård?
  De barn, unga och vuxna som är placerade hos oss på SiS är det ofta mot sin vilja, eftersom de inte kan få den hjälp de behöver på frivillig väg. Om socialnämnden bedömer att en person behöver mer vård än vad han eller hon, eller dennes vårdnadshavare, samtycker till, kan vården behöva ges med tvång. Det är förvaltningsrätten som efter ansökan fattar beslut om vård enligt LVU, Lagen om vård av unga och LVM, Lagen om vård av missbrukare i vissa fall. Det är kommunernas socialnämnd som fattar beslut om placeringen på SiS.

  Läs mer om våra vårdformer

  Vård av unga - LVU
  Sluten ungdomsvård - LSU
  Missbruksvård - LVM

• Vilka kommer till SiS?
  De som kommer till SiS har ofta fått andra vårdsinsatser på hemmaplan, till exempel vård i familjehem eller öppna HVB-hem. Det är när sådana insatser inte är tillräckliga som socialnämnden ansöker om en placering hos SiS.

  Det är vanligt att barn och unga som placeras på SiS ungdomshem har olika typer av utagerande beteenden, en historik av våld, missbruk eller annan social problematik. Många kommer från en komplicerad hemmiljö, och de flesta har haft det svårt i skolan.

  Enligt LVU-lagstiftningen kan barn och ungdomar tvångsomhändertas på två grunder: på grund av brister i hemmiljön, enligt 2 § LVU, och på grund av eget beteende enligt 3 § LVU. Exempel på sådana beteenden kan vara att ungdomen utsätter sin hälsa eller utveckling för en påtaglig risk att skadas genom missbruk, brottslig verksamhet eller något annat socialt nedbrytande beteende.

  Vuxna som riskerar att dö av sitt drogberoende kommer till SiS LVM-hem. Syftet är att avbryta ett livshotande missbruk och motivera till frivillig behandling. Vården varar i högst sex månader, och ska så snart som möjligt övergå i öppnare former, till exempel på ett öppet behandlingshem.

  Ungdomar som begår allvarliga brott när de är i åldern 15 till 17 år kan bli dömda av domstol till sluten ungdomsvård i stället för till fängelse. De placeras då med stöd av LSU, lagen om verkställighet av sluten ungdomsvård I domen står det hur länge den slutna ungdomsvården ska pågå.

• Vilken hjälp får man hos SiS?
  Alla som kommer till SiS får individuella behandlingsplaner som utgår från individens problem och förutsättningar, hur behandlingen ser ut beror på behoven. Vanliga program och metoder är ACT (Acceptance and Commitment Therapy), ART (Aggression Replacement Training), MI (Motiverande samtal) och Återfallsprevention. Det är viktigt att socialtjänsten finns med i behandlingsplaneringen så att tiden hos SiS följs av bra insatser i mer öppna former. Inom ungdomsvården är det vanligt att familjen också blir involverad i behandlingen. Inom LSU arbetar man också för att ungdomar efter frigivning inte ska återfalla i brott.

  Behandlingsmetoder
  Stöd till avhoppare

• Går barn och unga i skolan hos SiS?
  Skollagen gäller även hos oss. Alla SiS särskilda ungdomshem har en egen skola med behöriga lärare. SiS skola har hög lärartäthet i små grupper, och undervisningen grundar sig på varje elevs behov.

  Skolpliktiga barn och unga går i grundskolan som har en timplan på 23 timmar i veckan och ungdomar i gymnasieåldern blir erbjudna gymnasiekurser som motsvarar samma timplan.

  SiS skola

• Var finns SiS?
  Huvudkontoret ligger i Solna men verksamheten finns över hela landet, från Lund i söder till Kalix i norr. SiS har 21 särskilda ungdomshem och 11 LVM-hem.

  Hitta till oss

• Hur gör man för att söka arbete hos SiS?
  Du hittar alla våra lediga tjänster på vår webbplats.

  SiS har fler än 4 000 medarbetare. Behandlingspedagoger utgör den största gruppen, men även socionomer, psykologer, sjuksköterskor och lärare. Administrativ personal och kökspersonal är andra viktiga grupper på våra ungdoms- och LVM-hem. På SiS huvudkontor arbetar bland annat jurister, HR-specialister, ekonomer, kommunikatörer och it-tekniker och vi har även en stor avdelning för forskning och utveckling.

  Jobba hos oss

• Hur är det att som ung bo på SiS?
  Det kan du läsa om i ”SiS unga berättar”, där ungdomarna själva beskriver sin tillvaro.

  Ungdomarna på SiS får möjlighet att skriva sin egen berättelse och upplevelse av SiS som sedan ges ut i antologin "SiS unga berättar”.

  Du kan läsa den direkt på webben (pdf) eller beställa hem den gratis (pocketbok) på vår webbplats.

  Växa mot förändring

• Vilka rättigheter har barn och unga när de är på SiS?
  Den som är på SiS har samma rättigheter som alla andra barn och unga. Skillnaden är att dessa rättigheter ibland kan begränsas om det är nödvändigt utifrån ens individuella behov av vård och behandling, eller vården och ordningen vid ungdomshemmet. SiS får bara fatta sådana beslut om det finns stöd för det i lagarna som reglerar verksamheten.

  I låsta miljöer blir det extra viktigt att se till att barn och ungdomar känner till sina rättigheter och SiS har ett stort ansvar att se till att de mänskliga rättigheterna tillgodoses under vårdtiden. SiS arbetar med att säkerställa att barn och ungas rättigheter tillgodoses på flera olika sätt, tex genom:

  • rutiner och arbetssätt för prövning av barnets bästa och som riktar sig till alla som ska fatta eller bereda beslut
  • ungdomsråd - alla avdelningar har så kallat ungdomsråd minst var sjätte vecka, syftet med ungdomsråd är att barn och ungdomar ska komma till tals och få inflytande i frågor som rör deras vistelse på ungdomshemmet
  • SiS etiska riktlinjer är ett komplement till gällande lagstiftning och internationella överenskommelser som exempelvis konventioner om mänskliga rättigheter och barnkonventionen

  Läs mer om hur vi jobbar med barn och ungas rättigheter

  Barn och ungas rättigheter

• Får man använda telefon och ta emot besök på SiS?
  Den som är på SiS har rätt att ringa och ta emot telefonsamtal, besök och att vistas utanför hemmet i den utsträckning det är lämpligt. SiS eller socialtjänsten kan i vissa fall neka en ungdom att ta emot vissa besök eller tala i telefon, till exempel om det kan äventyra vården eller ordningen på hemmet.

• Hur kan man få hjälp om man upplever att något är fel när man är på SiS?
  Om något känns fel är det viktigt att säga till. Ett första steg är alltid att tala med någon i personalen eller med chefen för SiS-hemmet. Den som är placerad på SiS har också alltid möjlighet att kontakta sin socialtjänst.

  SiS har en egen klagomålsfunktion som du också kan använda: sisvillveta.se

  Där kan du skriva in ditt klagomål eller dina synpunkter så skickas de till SiS huvudkontor. Sen kommer en av SiS utredare att bedöma om det är hemmet där du är eller SiS huvudkontor som ska utreda ditt klagomål. När utredningen är klar ska du få veta vad de kommit fram till. Brevlådan öppnas under kontorstid varje helgfri måndag till fredag.
  
  Till inspektionen för vård och omsorg, IVO, kan du ringa om du vill veta mer om dina rättigheter eller berätta om något som inte fungerar som det ska: 010-788 50 00 (telefonnummer till IVO)

  IVO har också en särskild telefonlinje för barn och ungdomar,
  020-120 06 06, som har öppettider kl. 09.00-17.00 måndag till fredag.

  Man kan även mejla på beratta@ivo.se.

  Läs mer om IVO:s barn- och ungdomslinje (IVO:s webbplats).

   

• Vad gör man på dagarna på SIS?
  Ungdomar som vårdas med stöd av LVU eller som har blivit dömda till sluten ungdomsvård deltar i ungdomshemmens ordinarie behandlingsverksamhet och går i SiS skola.

  Vid utformningen av vården och undervisningen tar vi stor hänsyn till säkerheten. Vilka behandlingsbehov ungdomarna har, vilka brott de har gjort sig skyldiga till och hur rymningsbenägna de är spelar roll för hur behandlingen ser ut.

  På LVM-hem är det socialtjänsten, SiS och klienten som tillsammans tar fram en plan för hur vård, behandling och aktiviteter ska se ut.

• Vem bestämmer när man är klar på SiS?
  Utgångspunkten är att barn och unga inte ska vara för länge på SiS utan så snart som möjligt ska kunna gå vidare till vård i öppnare former. När behovet av vård inom SiS har upphört ska den som vårdas skrivas ut. Men den som vårdas med stöd av LVU får inte skrivas ut om inte socialnämnden har begärt eller medgett det. För ungdomar som har blivit dömda till sluten ungdomsvård är det domen som avgör hur länge de ska vara kvar. Ibland behövs vård även efter att strafftiden löpt ut och den kan då ges med stöd av LVU.

  LVM-vård får pågå i högst sex månader och ska så snart som möjligt ske i öppnare former utanför LVM-hemmet, det kallas för vård i annan form enligt 27 § LVM.

• Vad är det för skillnad på HVB-hem och SiS-hem?
  HVB-hem (Hem för vård eller boende) är en form av social dygnsvård. HVB-hem finns för att ge barn, ungdomar, vuxna eller barnfamiljer behandling, omvårdnad och stöd. Beslut om placering i HVB-hem görs av socialnämnden i respektive kommun. Placeringen kan ske med stöd av socialtjänstlagen (SoL) eller efter att en domstol fattat beslut om att personen ska vårdas med stöd av lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) eller lagen om vård av missbrukare i vissa fall (LVM). HVB-hem kan drivas i både privat, kommunal och statlig regi.
  
  SiS står för Statens institutionsstyrelse och är en statlig myndighet som driver HVB-hem i form av särskilda ungdomshem och LVM-hem (som ibland kallas SiS-hem). Till skillnad från andra HVB-hem så kan SiS-hemmen vara inhägnade och låsta. En annan skillnad är att personalen på SiS har rätt att under vissa förutsättningar använda särskilda befogenheter (tvångsåtgärder) så som att begränsa personens besök och användning av mobiltelefon.

• Varför kan SiS inte regelmässigt anmäla alla misstänkta brott som begås på våra ungdomshem?
  SiS omfattas av stark sekretesslagstiftning som syftar till att skydda våra placerade barn och unga. I vissa fall får SiS röja sekretessen för att till exempel anmäla vissa brott, men de krav som lagstiftningen ställer för att sekretessen ska kunna brytas måste vara uppfyllda. En avvägning behöver därför göras i varje enskilt fall.

• Vad innebär regeringens utredning av statlig barn och ungdomsvård för SiS?
  Regeringen gör en utredning om framtidens barn- och ungdomsvård. Syftet är att stärka den statliga barn- och ungdomsvårdens vårdande uppdrag och del i vårdkedjan för att säkerställa att barn och unga ges en trygg och kvalitativ vård, skola och behandling.

  Utredningen, som SiS deltar i, kommer redovisas senast den 25 april 2025. Man kommer även i utredningen ge förslag på namnbyte för myndigheten. Under tiden fortsätter SiS att arbeta med det utvecklingsarbete som påbörjats inom verksamheten.