SiS presenterar rapport om metoder mot våldsbejakande extremism

SiS är en av flera myndigheter som fått i uppdrag att kartlägga kunskapsläget i arbetet mot våldsbejakande extremism. En kartläggning av möjliga metoder redovisas i en rapport som nu överlämnas till regeringen.

Endast ett fåtal unga har placerats hos SiS på grund av att de riskerat att dras in i våldsbejakande extremism. Däremot har flera visat sympatier för våldsbejakande ideologier under tiden på ungdomshemmet. Det är inget omfattande problem, men viktigt att ta tag i.

Finns inte mycket forskning på området

– När vi inventerat kunskapsläget i Sverige och andra länderkan vi konstatera att det inte finns särskilt mycket forskning och ingen enskild standardlösning som vi snabbt kan följa, säger utvecklingsdirektör Eva Franzén.

– Vi har tagit del av den praktik som utvecklats både vad gäller behandlingsmetoder och olika sätt att organisera sig. Det finns exempel på programverksamhet från Tyskland och Storbritannien. I Danmark arbetar man mycket med mentorer.

Utbildning av personal ses på många håll som en förutsättning för att kunna bedriva ett framgångsrikt förebyggande arbete. En annan viktig aspekt är att inte sårbara unga vårdas tillsamman med den som redan har en stark övertygelse och som försöker påverka andra.

Personal från SiS ungdomshem har deltagit i arbetet

För att få en bild av omfattningen och förhållningssätt inom SiS har arbetsgruppen samlat personal från SiS institutioner vid flera tillfällen.

Personalen har lång erfarenhet av att arbeta med ungdomar som öppet visar våldsbejakande uppfattningar, men det har mest handlat om högerextremt våld. I samtalen framkom att lärarna tycks vara den grupp som har bäst förutsättningar att möta extrema uppfattningar med fakta och källkritiskt tänkande.

– Skolan är förstås mycket viktig i det generellt förebyggande arbetet. Men lärarna kan också ha stor betydelse i mötet med den som redan stödjer en våldsbejakande extremistisk ideologi.

SiS ska utveckla stöd i det dagliga arbetet

I rapporten konstateras att SiS egentligen har en väldigt stabil grund att stå på utifrån det arbete som redan pågår på ungdomshemmen. Ungdomshemmen har små avdelningar och personalen arbetar nära ungdomarna med möjlighet till påverkan dygnet runt.

– När vi nu går vidare för att utveckla stöd i det vardagliga arbetet måste vi kombinera våra egna erfarenheter och den kunskap man byggt upp i andra länder.

– Det kan handla om utbildning för att känna igen tecken på radikalisering och bedömningsinstrument och metoder för att möta ungdomarna. Vi behöver också upprätta kontakt med imamer som kan ge ungdomarna religiös vägledning, säger Eva Franzén.