Forskningsstudie om unga i kriminella nätverk

Bilden visar en person ovanifrån som går ut genom en dörr.

Under hösten startar en ny forskningsstudie som ska undersöka vilka utmaningar SiS ställs inför vid vård av unga med anknytning till kriminella nätverk och hur de unga själva ser på motivation och viljan till förändring.

Studiens syfte är att öka kunskapen om de utmaningar och möjligheter som både ungdomar med koppling till kriminella nätverk upplever och vilka möjligheter och utmaningar som SiS medarbetare ser i vården och behandlingen av ungdomarna.

– Vi vet genom tidigare samtal med medarbetare på SiS att kopplingar till kriminella nätverk innebär speciella utmaningar för SiS, men också för de unga som vill lämna nätverken, då det är ännu svårare för dem att förändra sitt liv när de har kopplingar till ett nätverk, säger Tove Pettersson, professor vid Stockholms universitet och projektledare för studien.

Tove Pettersson, professor vid Stockholms universitet.

Hon menar vidare att för SiS medarbetare kan utmaningarna vara av både säkerhetsskäl och att det kan vara svårt att nå fram och skapa en behandlingsallians. För att få ytterligare kunskap om medarbetarnas utmaningar och vilka möjligheter de ser i vården och behandlingen av ungdomarna kommer institutionschefer och behandlingspedagoger intervjuas vid sex ungdomshem.

Forskarteamet bestående av Tove Pettersson, professor i kriminologi, Robin Gålnander, Fil. dr. i kriminologi och Christoffer Carlsson lektor i kriminologi, samtliga verksamma vid Stockholms universitet har bred erfarenhet av upphörande processer inom olika områden.

Ungdomarnas syn på kriminella nätverk

Samtalen med ungdomarna kommer att ske genom att kontaktpersoner på institutionerna tillfrågar ungdomarna om de vill medverka till forskningsstudien. Ungdomarna kan vara placerade på SiS genom LVU liksom dömda till sluten ungdomsvård, LSU.

Ungdomarna kommer att intervjuas kring hur de ser på tiden före placeringen eller domen, hur de ser de på tiden på SiS och vad de har för tankar om tiden efter, vad de har för mål och vad ser de för möjligheter framåt.

– Målet är att hitta ett spektrum av individer som både precis har kommit till SiS eller står inför att avsluta sin placering eftersom motivationen kan skilja sig under olika skeden i verkställigheten eller placeringen, säger Tove Pettersson.

Då Tove Pettersson både arbetat på SiS forskningsenhet och genomfört ett flertal forskningsstudier med medel från SiS har hon tidigare intervjuat LSU-dömda ungdomar.

– Min erfarenhet utifrån tidigare intervjuer är att det är många som är motiverade till förändring. Redan i de här unga åren så är det många ungdomar som har levt ganska tuffa liv, men att lämna är inte alltid så enkelt, skälen kan vara bekräftelse och status från nätverket, men också för att det är svårt att säga till den här typen av grupper att "nu slutar jag", säger Tove Pettersson.

Resultatet ska utgöra ett stöd

Forskningsstudien ska pågå i två år och resultera i en rapport som kan ge en övergripande beskrivning av dessa unga och utgöra ett stöd för SiS i arbetet med unga som har kopplingar till kriminella nätverk. Men rapporten kan också bli ett bra stöd till andra aktörer som tar vid efter SiS.

– Eftersom det är svårt att lämna de här miljöerna så kommer vi också ställa frågor kring vad SiS skulle kunna bidra med och vilket stöd de skulle behöva för att kunna lämna de här nätverken, säger Tove Pettersson.

Hon betonar att utifrån liknande studier om upphörandeprocesser vet man att stödet är en viktig del i att kunna lämna en destruktiv miljö.

– Dels så vet vi att det har med identitetsfrågor att göra, hur man ser på sig själv. Man måste kunna både förändra bilden av sig själv och känna att man klarar av att lämna. Har man inte stöd från samhället i övrigt kan det gå ganska fort att återfalla i brott. Att lämna dessa sammanhang kan vara väldigt ensamt och då behöver man tydlig social förankring i någonting annat, säger Tove Pettersson.