TFCO – metoden som skapar en god cirkel
TFCO är en metod som gör att unga kan bo i behandlingsfamiljer. Det är en metod som jobbar med positiv förstärkning och där behandlingsfamiljen får regelbunden handledning av ett professionellt behandlingsteam.
SiS ungdomshem Hässleholm arbetar med TFCO. Här beskriver deras TFCO-team metoden. Teamet består av socionomen Belinda Johannesson, leg. psykolog, Marcus Christenson, Jonas Andersson och Annika W. Jonsson (som dessutom är leg. Psykoterapeut).
Hur skulle ni beskriva vad TFCO är?
Metoden, Treatment Foster Care Oregon (TFCO), kommer från USA och riktar sig framför allt till ungdomar med antisocial problematik, och till deras familjer och nätverk. Det är en modell där man bor i en särskilt utbildad familj, ett familjehem, som får handledning. Där ingår även insatser till det biologiska nätverket och ungdomen själv. Genom olika insatser får alla berörda stöttning i olika områden. Det som är speciellt med TFCO är att det är bestämt redan från dag ett att man ska kunna flytta hem efteråt till den biologiska familjen och dess nätverk, eller till ett tidigare, bra familjehem.
Vad är dess fördelar jämfört med institutionsplacering?
Att målet är att de unga flyttar hem i slutändan. Detta är en stor fördel för den unges motivation för att vilja delta i behandlingen. Att den unga bor själv i behandlingsfamiljen och inte på institution är också en fördel. Att behandlingen sker i verkligheten, man är i en ”vanlig” familj, skola och samhälle, får andra förebilder och får träna i vardagliga miljöer. Här på SiS kan man bara ställa upp ”verklighetens scenarier”, men de är ju inte på riktigt.
Hur går det till i praktiken?
Man har ett team som jobbar med ungdomen, som dels har en ungdomsbehandlare eller samtalsbehandlare och dels en, ofta yngre, kontaktperson som vi kallar färdighetstränare. Vidare har familjen en familjeterapeut och skolan en TFCO-samordnare som anordnar insatserna övergripande. Hos oss har vi 5-6 ärenden per år.
TFCO är väldigt unikt, eftersom man jobbar samtidigt och parallellt med både vardagsmiljön i TFCO-hemmet, skolan, fritiden, och med det egna nätverket på helger och lov.
Modellen skiljer sig inte så mycket från den moderna institutionsvården, när det gäller att många insatser samordnas samtidigt inom flera olika områden.
Vilken typ av familj krävs för detta och vad krävs av familjen?
– Att de ska vara beredda på att ta sig an denna ungdom i sitt hem under ett års tid, utan att veta så mycket om personen. Man måste också vara beredd på att acceptera behandlingen och rätta sig efter och trivas med upplägget och handledningen. Man är en del av ett team som erbjuder ett fungerande och professionellt ”paket”. De ska inte vara föräldrar, för föräldrar har ungdomen redan, utan man ska göra ett behandlingsarbete.
Familjen bör helst bestå av två vuxna. Det finns inga kriterier vad gäller deras utbildningsnivå. Vi har familjehem både med egna barn och familjer som inte har några barn. Men finns det andra barn i familjen, så får de inte ha samma typ av problematik som TFCO-ungdomen.
Om man vill bli behandlingsfamilj så vänder man sig till oss i TFCO-teamet på SIS Hässleholm.
Vilken utbildning behöver behandlingsfamiljen?
De utbildas i metoden av oss i TFCO-teamet på SiS. De får allt de behöver av oss för att kunna göra jobbet. SiS behandlare har själva genomgått TFCO-utbildning.
Varför vill familjer ställa upp på detta, vad ger det dem och vad driver dem?
Det är meningsfullt för familjerna att hjälpa dessa ungdomar, som är de i samhället som mest behöver hjälp. Familjerna får en mycket betydelsefull och stark relation till ungdomarna. Detta är något som driver både dem och oss som jobbar i med ungdomsvård generellt.
Man väljer detta precis som man väljer andra jobb, ett jobb som intresserar en och som man vill satsa på.
Hur får ungdomarna del av TFCO?
Ungdomarna är inte alltid först på SiS innan de kommer till behandlingsfamiljen. De flesta kommer från SiS, men ibland får vi kontakt med dem innan de kommer till SiS, när kommuner hör av sig direkt till oss i teamet och vill placera i TFCO.
Hur länge bor den unga i familjen?
Behandlingstiden är oftast ungefär 8-9 till 12 månader. Mot slutet är man sedan hemma mycket i sin ”vanliga” eller biologiska familj också. Därefter är det en eftervårdsfas där de bor hemma på heltid.
Varför är det en fungerande behandling?
Därför att den unge får leva ute i verkligheten, vilket gör att det inte är ett så stort steg att flytta hem sen, eftersom de har övat sig i behandlingsfamiljen. De börjar åka hem i olika faser, såsom på helger och lov, successivt under hela året. Man kan även åka till skolan i familjehemmets ort från den biologiska familjens ort mot slutet, om det är möjligt. Man tränar i programmets olika faser. Det är inte som att vara ett halvår på en SIS-institution och sen flytta direkt hem, utan i TFCO-familjen har man ständigt tränat på vardagen.
Det finns evidens på att TFCO verkligen hjälper de unga; forskning och fakta visar på det. Några viktiga mekanismer är avgörande i behandlingen: Att det finns en hög grad av tillsyn, eftersom en vuxen i familjen är hemma och arbetar med TFCO på heltid. Man jobbar också aktivt med begränsning av kontakt med kompisar som riskerar påverka ungdomen negativt. Och så är ju ungdomen på en ny ort med alla möjligheter att börja om.
Det viktigaste är att vi och TFCO-familjen hela tiden jobbar mycket med positiv förstärkning. Det är här som behandlingsfamiljen får mest utbildning.
Det handlar om att vända på uppmärksamheten, att istället för att tillrättavisa, skälla och ge konsekvenser – vilket ofta är det som alla försökt med innan – istället från start börjar uppmärksamma det som ungdomen gör bra. Småsaker, som att hen hälsar, stiger upp på morgonen eller borstar tänderna. Det som man vill se mer av uppmärksammar man. Sedan utökas repertoaren till andra områden. Att de börjar gå till skolan lite, att de sedan går där hela dagen.
Ungdomen blir förstärkt av att klara just vanliga saker, som att vara i skolan när man ska vara där. Då går skolan bättre, och det blir roligare i skolan. Och så blir det lättare att göra läxan själv, osv.
Det blir en god cirkel. Ungdomen får en paus från ”livet som går utför”.
Andra intressen väcks, de bygger en ny positiv identitet. Det är rörande när de inser att de faktiskt har något att komma med, att de är bra på något. Då får man som ett pirr i magen.
Vill du bli familjehem?
Kontakta: hassleholm@stat-inst.se