SiS lokalförsörjningschef om den fysiska miljöns betydelse för ungdomarna på SiS

Vi ställde några frågor till SiS chef på Sektionen för lokalförsörjning, Åsa Johansson, om den nya forskningsrapporten ”Den fysiska miljöns betydelse för ungdomar som vårdas inom de särskilda ungdomshemmen”.

Vad fick du för tankar när du läste rapporten?

– Jag är glad över att ha fått möjlighet att ta del av rapporten. Min utgångspunkt är alltid att lokalerna ska stödja den verksamhet som bedrivs, och jag tänker nu på hur oerhört viktigt det är att lokalerna på SiS är så hemlika och ombonade som möjligt, så att de speglar den omsorg och vård som vi vill ge de placerade hos oss. Här har vi stora utmaningar eftersom vi har så många gamla, slitna och eftersatta lokaler i myndigheten.

Jag är fortfarande ganska ny på SiS, jag har jobbat här sedan i augusti. Tidigare har jag arbetat med lokaler för högre utbildning och forskning, men just balansen mellan trygghet och säkerhet är en fråga som alltid har varit aktuell för mig, oavsett verksamhet eller typ av miljö. Här på SiS blir den väldigt påtaglig, med tanke på kraven på säkerhet som ställs på både lokaler och inredning.

Vad görs och planeras för SiS lokaler?

– Det händer väldigt mycket. 2023 invigdes en ny skola och idrottshall på Margretelund. Under 2024 planerar vi att öppna nya boendeavdelningar på Margretelund, Fortunagården och Långanäs, och ny skola på Nereby och Långanäs. Vi startar också byggnationen av en ny boendeavdelning och en ny skola på Klarälvsgården.

Utöver det så har vi gett hyresvärden i uppdrag att göra utredningar för ytterligare nyproduktion vid Folåsa, Klarälvsgården, Ljungbacken, Nereby och Tysslinge.

SiS lokalbestånd är i stor utsträckning väldigt gammalt och de befintliga byggnaderna har stora behov av renovering och underhåll. Både nyproduktion och stora renoveringar är långa processer, och vi har under senare tid dessutom fått avstå från att genomföra renoveringar och förbättringar som kräver att avdelningar stängs, eftersom platssituationen är så ansträngd. Det är utmanande i en situation där vi egentligen behöver intensifiera arbetet med nybyggnationer och renoveringar.

Eftersom vi inte har möjlighet att stänga för större renoveringar behöver vi titta på hur man med enklare ingrepp kan förbättra vårdmiljön. Detta genom till exempel ordentlig rengöring, ommålning, komplettering och uppfräschning av badrum och genom mindre inredningsinsatser.

Detta är något som vi planerar att göra på Tysslinge och Ljungbacken inom kort.

Går det att åtgärda något av det som föreslås i rapporten för att möjliggöra en mer hemlik miljö?

– I våra nyproduktions- och renoveringsprojekt använder vi oss i dagsläget av en färgsättningsguide som vår hyresvärd Specialfastigheter har tagit fram utifrån forskningsrapporten ”En guide för lokalutveckling” som SiS och Chalmers tagit fram. Den rapporten är publicerad 2017, vilket ju är fem år sedan och ungdomarnas behov har sannolikt förändrats sedan dess. Jag tror att vi behöver se över och vid behov uppdatera färgsättnings- och inredningsguiderna för att de ska vara anpassade till de förändrade behov som de ungdomar som vårdas på SiS idag har.

Är det möjligt att, som rapporten föreslår, se till att rummen är rena och fräscha?

– Ja, detta bör vara en självklarhet. Men det är en utmaning att lokalerna är så gamla, och jag tror att man i vissa fall kan behöva komplettera nuvarande städrutiner med regelbunden grovrengöring. Rutiner för att laga eller ersätta sådant som är trasigt borde naturligtvis också vara en självklarhet.

Vi försöker också lära våra placerade att själva bibehålla en struktur i tillvaron, där en viktig del är att de själva håller ordning och plockar undan efter sig.

De nya lokalerna vi bygger i myndigheten är bättre anpassade till målgruppen. Boendemiljön i sig är väsentligt fräschare, och det är lättare att hålla rent. Men vi behöver många fler nya och ändamålsenliga avdelningar.

Går det att göra några av de saker som personalen önskar för att miljön ska bli bättre?

– I takt med samhällsutvecklingen – och med tanke på de ökade resursbehov som myndigheten därför har – behöver även säkerheten höjas på SiS för att stärka såväl samhällsskyddet i vissa fall, samt skyddet för de placerade. Boendemiljön behöver vara både trygg, säker och samtidigt stödja vårdens behov.

Processerna kring renoveringar och förbättringar av miljöerna är något som jag verkligen vill utveckla. Just nu jobbar vi med vår projektprocess för planerade renoverings- och förbättringsprojekt för att skapa effektivitet i den. Därefter behöver vi titta på hur vi kan jobba snabbare och effektivare med mindre underhållsåtgärder och skadegörelser. Här behöver vi tillsammans med institutionerna och vår hyresvärd hitta nya sätt att jobba för att korta tiderna vid hantering av exempelvis klotter.

Tror du, liksom rapportförfattarna, att det går att dölja säkerhetsarrangemang så att miljön förmedlar omsorg och omtanke snarare än risk och fara?

– Utifrån ett barnrättsperspektiv är trygga, säkra och hemlika lokaler för barn och unga som placeras på SiS väldigt viktiga för vårdens resultat och för barnens och de ungas möjlighet att ta emot vår vård och behandling.

Jag rekryterar just nu en strateg till lokalförsörjningen som bland annat ska arbeta med utformningen och normering av våra typhus, rum och inredning. Detta för att säkerställa att vi tillhandahåller lokaler som är ändamålsenliga, trygga och säkra. Jag ser framför mig att vi med den kompetensen kommer att kunna jobba mycket mer med den här typen av frågor.

Vi försöker se till att inredningen är säkerhetsanpassad, ofta är den fastmonterad, och exempelvis toalettstolarna är inte i porslin utan i komposit/stål vilket är väldigt svårt att ta sönder.

Jag ser fram emot att vi nu kommer kunna stärka arbetsmiljö- och barnrättsperspektivet i våra projekt.

Läs rapporten här

Här hittar du våra rapporter, inklusive rapporten ”Den fysiska miljöns betydelse för ungdomar som vårdas inom de särskilda ungdomshemmen”.