Sluten ungdomsvård - LSU
Ungdomar som begår allvarliga brott när de är i åldern 15-17 år blir oftast dömda till sluten ungdomsvård i stället för till fängelse. Det är ett tidsbestämt straff som ungdomarna avtjänar, enligt lagen om verkställighet av sluten ungdomsvård (LSU).
Ungdomar som döms till sluten ungdomsvård kan ha begått bland annat rån, grov misshandel, mord, dråp, narkotikabrott och sexualbrott.
Brottet avgör straffets längd
På ungdomshemmet får ungdomarna vård och behandling. Brottet, och inte behandlingsbehovet, avgör straffets och därmed vårdtidens längd. Den kan variera mellan 14 dagar och fyra år.
Kommunernas socialtjänst har det övergripande ansvaret för ungdomarna. Efter samråd med socialtjänsten bestämmer SiS till vilket ungdomshem den dömde ska komma och hur man ska planera och genomföra verkställigheten.
Planering och utredning
Den unge kommer först till en avdelning som är låsbar. Där kartlägger psykolog, pedagog och behandlare behoven av vård och behandling och tar fram en individuell verkställighetsplan. Planen omfattar både tiden på ungdomshemmet och utslussningen från institutionen och beskriver bland annat vilka behandlingsinsatser som behövs. Institutionen planerar fortsatta insatser för att motverka kriminalitet, och gör en risk- och behovsbedömning.
Behandling
Resultatet av utredningen avgör vilken behandling den unge ska få. Vården och behandlingen är individuellt anpassad och inriktad mot kriminalitet.
Ungdomar som blivit dömda till sluten ungdomsvård deltar i ungdomshemmens ordinarie behandlingsverksamhet och går i SiS skola.
Vid utformningen av vården och undervisningen tar vi stor hänsyn till säkerheten. Vilka brott ungdomarna har gjort sig skyldiga till och hur rymningsbenägna de är spelar roll för hur behandlingen ser ut.
Målet med tiden hos SiS är att underlätta steget tillbaka ut i samhället efter avtjänat straff. Den dömde ska ges möjlighet till vistelse i mer öppnare former så snart förhållandena medger det. Därför finns olika typer av avdelningar med varierande låsbarhet och en säkerhetsnivå anpassad till var i behandlingsprocessen den dömde befinner sig.
Permission
Den dömde kan få tillåtelse att vistas utanför SiS-institutionen, så kallad permission. Det kan handla om vistelser delar av dygnet för att delta i behandling eller utbildning, men också om längre sammanhängande vistelser för att till exempel besöka det egna hemmet. Permissionen kan ske tillsammans med eller utan personal.
Utslussning
I slutet av strafftiden har SiS möjlighet att placera den dömde utanför det särskilda ungdomshemmet, så kallad utslussning. Då ska den unge förberedas för ett liv i frihet genom konkreta åtgärder som utbildning, praktik, bostad och fritidsaktiviteter. Den unge kan under utslussningstiden bo på öppen avdelning, någon form av utslussningsboende, HVB-hem, familjehem eller liknande. Utslussningen planeras efter samråd med socialtjänsten i den unges hemkommun.
SiS har möjlighet att använda elektronisk övervakning av den dömde under permissioner och utslussning.
Eftervård
Institutionen kan också planera eventuell eftervård i samarbete med socialtjänsten. Många av de ungdomar som har blivit dömda för allvarliga brott behöver stöd under lång tid efter att de avtjänat sitt straff. Eftervården är central för att minska återfall i brott.
Placering i väntan på rättegång
De ungdomar som har blivit placerade på SiS särskilda ungdomshem i väntan på rättegång är inte föremål för de inskränkningar i kontakter med omvärlden, som åklagare kan besluta om när en misstänkt blir placerad i häkte.
Den som har blivit dömd till sluten ungdomsvård får tillgodoräkna sig den tid hen har varit anhållen eller häktad. Om personen har varit omhändertagen med stöd av LVU innan domen har fallit får hen däremot inte tillgodoräkna sig den tiden.
Den som nöjdförklarar sig med domen börjar avtjäna sitt straff omedelbart, även om åklagaren väljer att överklaga domen.
Det finns ingen villkorlig frigivning vid sluten ungdomsvård.
Relaterade sidor
Frågor och svar om ungdomsvården
Till dig som vårdas på SiS särskilda ungdomshem
SiS skola är en skyddsfaktor mot kriminalitet