Barn och ungas rättigheter
Illustration: Karin Söderqvist
Statens institutionsstyrelse jobbar alltid för barnets och ungdomens bästa. Barnkonventionen är en naturlig del i vår verksamhet.
Vid SiS ungdomshem vårdas barn och ungdomar med psykosociala problem. De flesta vistas hos oss mot sin vilja, och oftast i en låst miljö. I låsta miljöer blir det extra viktigt att se till att barn och ungdomar känner till sina rättigheter och vi därför ett stort ansvar att se till att de mänskliga rättigheterna tillgodoses under vårdtiden. Vid SiS missbrukshem (LVM-hem) vårdas vuxna som i många fall har egna barn vars rättigheter vi tänker på.
Här ger vi några exempel på hur vi arbetar med att säkerställa att barn och ungas rättigheter tillgodoses.
Barnets bästa i alla beslut
SiS har omfattade rutiner och arbetssätt för prövning av barnets bästa och som riktar sig till alla som ska fatta eller bereda beslut. På våra ungdomshem fattas många beslut som rör barn, till exempel i samband med de särskilda befogenheterna. Att vi ska pröva barnets bästa i samband med dessa beslut framgår av lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga, LVU, och av de juridiska riktlinjerna. Barnets bästa är inte alltid detsamma som det barnet själv vill. Men en viktig del för att kunna bedöma vad som är till barnets bästa är att lyssna och ta till sig av barnets åsikter. Att tillgodose barnets rättigheter hindrar inte heller att vi använder våra särskilda befogenheter. Du som vistas på SIS kan läsa mer om dina rättigheter.
Barnkonsekvensanalys
Vid större förändringar som får konsekvenser för flera barn behöver man göra en mer omfattande prövning av barnets bästa, en så kallad barnkonsekvensanalys. Vi har tagit fram en rutin och mall som används vid dessa mer utförliga prövningar. Sammanfattningsvis handlar det om att kartlägga bland annat vilka synpunkter barnet har, vilka rättigheter som gör sig gällande och vad aktuell forskning säger är det bästa för barn i den specifika situationen. Detta är sedan underlag för att bedöma vilka konsekvenser förslaget får för barn och om SiS behöver vidta några åtgärder med anledning av detta.
Skolverksamhet
Skola och utbildning är en stark skydds- och friskfaktor för ett liv utan kriminalitet, missbruk och annat socialt nedbrytande beteende. Därför är målsättningen att under hela placeringen stärka ungdomarnas förutsättningar för vidare studier och arbete. Många av de barn och ungdomar som kommer till våra ungdomshem har negativa erfarenheter av skolan och stora behov av undervisning. Inom SiS ska skola prioriteras och vi ska i samverkan med socialtjänst och hemskola verka för en obruten skolgång både inför och efter placeringen.
De senaste åren har SiS satsat på skolan. Vi bygger nya skollokaler anpassade för en tillgänglig lärmiljö med hög lärartäthet som gör det möjligt att undervisa i små grupper och anpassa undervisningen efter varje elevs behov och förutsättningar. Läs om SiS Skolverksamhet.
Gemensamma ordningsregler
SiS har tagit fram gemensamma ordningsregler för alla ungdomshem. Dessa syftar till att skapa trygghet och säkerhet för alla barn och ungdomar. Alla avdelningar har också, i samverkan med barnen och ungdomarna, tagit fram rutiner för vardagen i syfte att skapa förutsebarhet och tydlighet i tillvaron, något som efterfrågats av barnen och ungdomarna. Rutinerna ska omprövas när barn och ungdomarnas behov kräver det, men minst en gång per år, tillsammans med barnen och ungdomarna i verksamheten.
Ungdomsråd
Alla avdelningar har så kallat ungdomsråd minst var sjätte vecka. Syftet med ungdomsråd är att barn och ungdomar ska komma till tals och få inflytande i frågor som rör deras vistelse på ungdomshemmet. Ungdomsråd är ungdomarnas forum, ett tillfälle att göra sin röst hörd, att komma till tals och få återkoppling på förslag och synpunkter på verksamheten. Genom ungdomsrådet får vi kunskap om ungdomarnas perspektiv på hur verksamheten fungerar och behöver utvecklas.
De synpunkter och eventuella klagomål som barn och ungdomar lämnar är också en viktig del av hemmets egenkontroll. Ungdomarna ska också få information om sin rätt att klaga på verksamheten, vården, behandlingen och på de beslut som fattas. Inom SiS ska synpunkter och klagomål hanteras i enlighet med Rutin för hantering av klagomål och synpunktering inom SiS.
Behandlingsplan
Behandlingsplanen och processen med att upprätta den är ett verktyg för att stärka ungdomens delaktighet och inflytande över vården och behandlingen. Med medarbetares stöd ska ungdomen ges möjlighet att beskriva vad hen vill få hjälp med, vill uppnå och hur hen bedömer sina egna framsteg under placeringen.
För att säkerställa ungdomens delaktighet och inflytande över sin behandlingsplanering genomförs behandlingsplaneringssamtal, i vilka ungdomen tillsammans med oss planerar och anpassar vård- och behandlingsinnehållet utifrån hens önskemål. Vi fångar också upp ungdomens erfarenheter och åsikter på vården och behandlingsinnehållet genom regelbundna avstämningssamtal, så att ungdomen själv får berätta hur hen har det.
Trygghetsplan
SiS har infört trygghetsplaner, som en del av vårt konflikthanteringsprogram. Trygghetsplanen, som tas fram under ett samtal med ungdomen, fungerar som en instruktion från ungdomen till personalen, och utgår från ungdomens egen bild av vad hen behöver, och hur personalen bör agera, för att förebygga och hantera hot- och våldssituationer. Likt behandlingsplanen är trygghetsplanen ett verktyg för att öka ungdomarnas delaktighet och inflytande. Inom ramen för SiS egenkontroll följer ungdomshemmet varje månad upp att alla ungdomar har en trygghetsplan.
Utbildning för anställda, barn och unga
- SiS jobbar med att utbilda sina medarbetare löpande och har tagit fram en webbutbildning och ett informationsmaterial om barnkonventionen
- SiS använder även andra aktörers metodstöd och utbildningsmaterial, till exempel Barnombudsmannens utbildningsmaterial och Myndigheten för delaktighet
- ett viktigt arbete pågår också vad gäller barnens och ungdomarnas rätt till information, att de ska känna till sina rättigheter
- all nyanställd personal på SiS får utbildning om mänskliga rättigheter i grundutbildningen, de som arbetar klientnära (behandlingsassistenter, behandlingspedagoger och behandlingssamordnare) får flera utbildningstillfällen om Mänskliga rättigheter i praktiken
Grundläggande etik
SiS etiska riktlinjer är ett komplement till gällande lagstiftning och internationella överenskommelser som exempelvis konventioner om mänskliga rättigheter och barnkonventionen.
- riktlinjerna ger vägledning i svåra situationer och ställningstaganden, och bidrar till etisk reflektion
- alla som arbetar inom SiS har ansvar för att arbeta i enlighet med SiS etiska riktlinjer oavsett funktion, arbetsuppgift eller arbetsplats
- det är viktigt att kontinuerligt reflektera och diskutera etiska problem som uppstått eller kan uppstå i arbetet
- som stöd i ett professionellt förhållningssätt har SiS etikansvariga, som arbetar på våra ungdoms- och LVM-hem
För några år sedan kompletterades vår etiska riktlinje med värdeord för ett bra bemötande på SiS som medarbetare, ungdomar och klienter fått ge förslag på. Resultatet summerades i orden: respekt, omtanke och tydlighet.
Relaterade länkar:
För dig som vi läsa mer utförligt om vårt arbete så hittar du mer information i Barnets rättigheter i SiS verksamhet (pdf 354kB)